Stockholms Koloniträdgårdar
Stockholms koloniträdgårdar vill bidra till ett hållbart klimat, så vi vill släppa ut mindre koldioxid, inte mer. Därför inleder vi nu kampanjen Halvera torven.
Vi haffar Lena, mellan jordhinkar och frågvisa kolonister, så hon får förklara varför halvera torven är så viktig. Ett viktigt budskap är att undvika köpejord som planteringsjord eller gödsel som till största delen innehåller torv.
De skadliga effekterna av pyralider i gödsel har varit kända en tid. Koloniträdgårdsförbundet har nu tagit initiativ till en kampanj för stoppa förgiftning av våra odlingar och trädgårdar. Det finns en särskild kampanjsida: pyralidstopp.nu.
Det finns också en namninsamling med kravet Stoppa pyraliderna. Målet är att få ansvariga ministrar att agera. Namninsamlingen ska överlämnas till dem på Världsmiljödagen den 5 juni.
Alla kolonister uppmanas att stödja den. Koloniföreningar och andra organisationer kan också ställa sig bakom uppropet.
Kampanjen kommer att presenteras på trädgårdsmässan i Älvsjö.
Inför vårens odlingssäsong funderar vi nog alla på alternativ till stallgödsel. Den vågar vi ju inte använda i år när risken att den är förgiftad av pyralider är så stor.
Trädgårdsförfattaren Lena Israelsson gjort en sammanställning över organiska produkter, både jord och näring, som verkar vara riskfria att använda. Där finns mycket att lära. KRAV-märkning med texten Godkänd för ekologisk odling betyder inte säkert att råvarorna i produkten är ekologiska. De kommer oftast från en konventionell bonde som använder kemiska bekämpningsmedel, ibland ogräsmedel av typen pyralider.
Listan fylls på när ny information kommer. Här finns Lenas lista!
I början av juli samlades växtprover och gödsel in på Pungpinans fritidsträdgårdar och Årstafältets koloniområde. Proverna skickades av FOR till laboratorium i Holland och nu har svaren kommit.
Växterna hade redan talat sitt tydliga språk och att Pungpinan hade större skador bekräftades av proverna. Mycket höga nivåer av klopyralid 466 µg/kg och dessutom hittades picloram i hästgödseln. Det gick även att mäta halten av klopyralid i växtproverna (105 µg/kg i blad och 109 µg/kg i frukt). Fårgödslet som använts på Årstafältet hade lägre halt klopyralid (9,4 µg/kg) men tyvärr även aminopyralid 17 µg/kg.
Det allvarliga med aminopyralid och picloram är att nedbrytningstiden är lång. Det kan i värsta fall ta år innan de försvunnit. Värme, fukt och en levande jord med mycket jordbakterier skyndar på processen. Vi har idag även kunnat konstatera att mängden klopyralid som fanns i hästgödseln inte bara hämmat tillväxten utan även skadat vissa grödor så att de inte kunnat ge någon frukt alls. Små förkrympta bondbönor där baljorna är helt tomma.
Då hästarna stod på torv vet vi att gifterna kommit genom det de ätit. Gifterna kan passera genom en kropp utan att brytas ned, det är först när de kommer i kontakt med jordbakterier som den processen påbörjas. I konventionell odling av spannmål, majs och sockerbetor är det vanligt att dessa ogräsbekämpningsmedel används.
Vi kan inte längre rekommendera att våra föreningar tar hem stora lass stallgödsel utan att först kontrollera vad djuren ätit eller göra en provodling. En provodling gör du lättast genom att blanda gödsel med jord och så bondbönor, de kommer att få skruvade och ihopvikta blad väldigt tidigt om det finns gifter i gödslet. Det är en märklig situation att befinna sig i för en organisation som står för ekologisk odling och alltid rekommenderat naturgödsel tidigare.
På Pungpinan pågår just nu ett eget försök med att påskynda nedbrytningsprocessen genom att tillföra en mängd aktiva jordmikrober. De kommer att provodla bondbönor med några veckors mellanrum.
Att behöva ta alla dessa försiktighetsåtgärder som odlare är orimligt. Stockholms koloniträdgårdar ställer sig därför bakom Fritidsodlarnas Riksorganisation i deras arbete att få upp frågan till EU och vårt eget jordbruksdepartement. Hur vi alla kan hjälpas åt att arbeta för ett pyralidstopp kommer vi få anledning att diskutera vidare under det här året. För ett stopp är vad som krävs innan de här gifterna har sipprat in i hela systemet.
Nu är FOR:s analys av organisk gödsel och påsjordar färdig. I mer än hälften av de testade gödselmedlen fanns rester av någon av bekämpningsmedlen amino-, klopyralid och glyfosat.
FOR fortsätter analysera prover under sommaren, då också stallgödsel som några av våra föreningar lämnat in.
– Så länge amino- och klopyralid är godkända för användning inom EU så finns det en stor risk att detta problem fortsätter, säger FOR i sitt pressmeddelande.
De här växterna är förgiftade av pyralid. Det är ett ogräsmedel som sprutas i lantbruket mot örtartade ogräs och bryts ner extremt sakta. Via stallgödsel och halm samt näringsprodukter i handeln hamnar det i fritidsodlares och husbehovsodlares odlingar.
Växterna på bilderna är alla fotograferade av Linda Wahl i Pungpinans fritidsträdgårdar.
Tre miljoner svenskar har ett uttalat intresse för trädgård och odling. Ett oräkneligt antal av dem har sett sina tomater och paprikor m.fl. växter missbildas så att skörden uteblivit eller decimerats. Jordbruksverket är ansvarig myndighet men tiger.
Det gör inte vi. Vi kräver att pyralider förbjuds och att våra odlingar blir giftfria 2022. Tillsammans stoppar vi pyraliderna! Det gör vi bland annat genom att sprida detta upprop. #pyralidstopp2022
Har du växter som du misstänker skadats av bekämpningsmedel? Rapportera in dem till Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) i den här enkäten!
