Stockholms Koloniträdgårdar
Vår monter kommer att finnas på FOR:s Rådgivningsgata, närmsta grannar blir Chiliodlarna. I montern ska vi på olika sätt visa hur man kan odla utan att använda köpt torv i odlingen.
Från kampanjen medverkar journalisten Lena Israelsson och våtmarksforskaren Amelie Lindgren (Göteborgs universitet) med föreläsningar från scenen. Fler kunniga personer kommer att möta publiken i vår monter.
Läs mer om Halvera torven.
Efter Amelies föreläsning inspirerade Lena Israelssons med en utställning med torvfria jordblandningar.
Många jordiga fingrar och frågor senare så gick ett gäng nöjda jordmakare hem med ny kunskap om både torv och laga egen jord.
Se filmen där Amelie kort beskriver varför vi inte ska använda torv på våra lotter.
• Våtmarker där det bildas torv är otroligt viktiga för att motverka växthuseffekten genom att lagra in kol. När vi tar upp torven och utsätter den för syre för vi tillbaks kol till atmosfären där det kommer att bidra till växthuseffekten.
• Precis som allt organiskt material är torv till största delen uppbyggd av kol. Det gör att torvmarker fungerar som jättelika kolsänkor – deras betydelse för att binda koldioxid är enorm och av mycket större betydelse än till exempel regnskogen.
• Torv bildas när vitmossa (Sphagnum) bryts ner i blöt och syrefattig miljö. Syrebristen gör att nedbrytningen går mycket långsamt och inte blir fullständig. Med tiden blir därför lagren av ofullständigt nedbruten mossmassa – torv – tjockare och tjockare.
• Torvlagret kan med åren bli många meter djupa – men det går långsamt – ungefär en millimeter per år. Det tar alltså 1000 år för ett metertjockt torvlager att bildas.
• I Sverige har enorma ytor av våtmarker dikats ut för att förvandlas till åker eller skogsmark. Utsläppen av växthusgaser från dessa marker motsvarar utsläppen från alla personbilar. Torvbrytning görs på en bråkdel av dessa utdikade marker – men de ger upphov till väldigt stora utsläpp per ytenhet.
• Odlingsjord som består av torv är ur balans. Torv innehåller 50 % kol medan vanlig markjord innehåller mellan 3 och 9 % kol. När torven kommer i kontakt med syre bryts den ner snabbt. Kolet återgår till luften och atmosfären där det bidrar den till växthuseffekten och ett allt varmare klimat.
• Vi fritidsodlare köper mer och mer torv för varje år. Koldioxidutsläppen som den torven ger upphov till motsvarar utsläppen från 41 000 personbilar. Att minska användningen av torv är därför ett effektivt sätt att minska klimatutsläppen.