RESTPRODUKT FRÅN SVAMPODLING:
SVAMPSUBSTRAT
Världen över används restprodukter från svampodling vid till exempel grönsaksodling. I Sverige slängs det mesta av den använda svampkomposten eller det förbrukade svampsubstratet. Obegripligt, med tanke på hur mycket näring som finns där. Att de ger bättre skördar och friskare jord har fastställts i ett flertal studier, nu också i en svensk.
Det finns två typer av restprodukter. Svampkompost (SMC) som består av torv och komposterad stallgödsel, i den odlas champinjoner. Det vi har på bordet är ett annat substrat, (SOS), som är packade block bestående av 95 procent björkspån och 5 procent lupinskal. I dessa block odlas ostronskivling och andra delikatessvampar. När svamparna skördats kan blocket brytas sönder och komposteras eller användas på andra sätt i odling. Till skillnad från torv är båda dessa restprodukter rika på makro-och mikronäringsämnen, men också på jordmikrober. Näringsvärdet på använd champinjonkompost är: kväve 2,32, fosfor 0,68, kalium 2,43. För de packade blocken är värdena något lägre vilket är rimligt då inget gödsel använts.
Forskaren Samar Khalil vid SLU har studerat restprodukternas odlingsvärde. Förhoppningen var att de skulle kunna minska användningen av torv och konstgödsel. Hennes provodlingar infriade förhoppningarna. Jordgubbarna växte bättre och sjukdomsangreppen minskade.
Men det finns ett aber. Både svampsubstrat och svampkompost har något för högt pH och lite för höga salthalter. Därför råder Samar oss att kompostera materialet, separat eller tillsammans med till exempel köksavfall. Vid SLU komposterades materialet i trädgårdskomposter utomhus mellan februari och september. Därefter var det färdigt
att användas i stället för den torvbaserade planteringsjorden. Vår erfarenhet i Skippa torven är att SOS-blocken fungerar klockrent i bokashi liksom iköks- och maskkompost. Enligt en studie från ett indiskt universitet i Meghalaya kan 100 kg svampsubstrat SOS ge 50 kilo maskkompost. Imponerande!
RESTPRODUKT FRÅN INSEKTSODLING:
FRASS
Frass är en restprodukt vid uppfödning av insekter, alltså mjölmask, och säljs redan till hobbyodlare som ett ekologiskt gödsel. Det är ett smul som består av insekternas spillning och skal. Frass är värmebehandlat och KRAV-märkt. Näringsvärdena (NPK ca 3-3-2) ligger nära gödsel från gris, ko och häst.
Frass klassificeras även som en biostimulant, vilket betyder att det innehåller ämnen som stimulerar näringsupptaget hos växter och stärker deras motståndskraft mot sjukdomar och stress på grund
av exempelvis torka. De ämnen i frass som verkar som biostimulanter är humussyra, olika växthormoner, proteiner och peptider.
Typiskt för frass är att näringen frigörs snabbt i starten, vilket gör att tillväxten kommer i gång raskt. Sedan fortsätter frasset att avge kväve i lugn takt i tre månader. Frass är relativt dyrt. Med tanke på priset är det nog smartast att reservera det till krukodlingar ute eller inne. Räkna med att du behöver 1 dl per 10 l jord. Mylla ner i ytjorden och vattna. Upprepas två gånger per månad. Vill du dryga ut frasset kan du komplettera med annat gödsel. Till en medelstor krukväxt myllar du ner en matsked varannan vecka.
I Skippa torven har vi testat att använda frass som krukväxtgödsel. Det gav lika bra tillväxt som konstgödsel eller ekologisk flytande näring, men framför allt blev växterna kraftiga. Men frasset måste myllas ner ordentligt, annars lockar det sorgmyggor. Produktionen av insektsbaserat djurfoder till fågel, fisk, gris och husdjur ökar och det finns stora förhoppningar om att insekter kommer att vara framtidens proteinkälla. Förhoppningar om att insekter ska bli framtidens proteinkälla och delvis ersätta gris, ko och kyckling är stora. Därför ökar produktionen. Det innebär att restavfallet frass kan bli mer tillgängligt och bidra till minskad användning av konstgödsel men också till en mer levande och friskare jord. Svenskt frass säljs under produktnamnet ”Frodas”.
RESTPRODUKT FRÅN BRYGGERI:
DRAV
Småskaliga bryggerier skjuter upp som svampar ur jorden. Bryggningen resulterar i mängder av kväverikt avfall som består av spannmål, främst korn, och kallas drav. Drav används numera som djurfoder, men det mesta kasseras. Drav har förvånansvärt högt innehåll av protein (30 procent) och fiber, vilket gör det intressant såväl som djurfoder och livsmedel som till odling. Drav är en färskvara med usel hållbarhet. Högt kväve- och fuktinnehåll gör att det snabbt börjar ruttna och stinka. Ett bra sätt att lagra det är att fermentera det.
Vi hämtade några hinkar dagsfärskt blött drav hos ett småskaligt bryggeri som med glädje gav bort det. Vi bestämde oss för att kompostera det i bokashihink, vilket visade sig vara en utmärkt metod. Drav innehåller rikligt med kväve och mikroorganismer. Mängder av studier har visat att drav är ett suveränt gödselpreparat. Ett amerikanskt exempel: En dravgödslad odling av aubergine jämfördes med en aubergineodling gödslad med ett kraftfullt ekogödsel, Sustane, vars näringsvärde är NPK 8-2-4. I den dravgödslade odlingen var antalet felfria frukter det dubbla liksom den totala vikten av skörden.
Vore det inte för råttorna skulle man kunna använda drav till marktäckning. Detsamma gäller inblandning i jorden. Drav är mums för möss och råttor. Återstår kompostering i hushållskompost, alternativt fermentering i bokashihink. Börjar det lukta illa i hushållskomposten måste du blanda i något kolrikt: torra löv, flis, spån. Vill du använda det till krukodling inomhus måste det vara fullständigt nedbrutet.
RESTPRODUKT FRÅN FÅRFARMAR:
ULL OCH ULLPELLETS
I flera år har entusiastiska fritidsodlare använt spillull som marktäckning, eftersom det har en magnifik förmåga att absorbera och hålla fukt. Men hur näringsrik ullen är har vi inte alltid förstått. Nu vet vi. Näringsvärdet på ullpellets är NPK10-0,1-4,5.
Ull är långsamverkande, så räkna inte med att det blir full fart i odlingen på direkten. Vid sådd av snabba kulturer på våren, som spenat, dill och ruccola, är det därför inte idealiskt. Å andra sidan avges kväve hela säsongen.
Använder du pellets bör du mylla ner dem 5–10 cm i jorden, där de expanderar och höjer jordens mullhalt. Räkna med att en tomatplanta vill ha 1 dl. Flera studier har visat på ökade skördar jämfört med vid användning av konstgödsel eller andra organiska näringskällor. Men vid odling av kålrabbi minskade skörden. Tills forskarna klarlagt mer exakt vilka grönsaker som mår bäst av ullgödsel kan det vara klokt att inte använda det till rotväxter, som inte vill ha för mycket kväve.
Det låga fosforvärdet behöver inte vara ett problem för den som vill satsa på att mykorrhizan (samarbete svamp-rötter) under jorden ska växa till sig. Den i sin tur har som en av sina viktigaste uppgifter att förse plantan med fosfor.
Dosering av pellets: 1 dl/kvm som myllas ner 5–10 cm. Vid odling av långa kulturer, som grönkål och mangold kan du ge en ny giva i juli. Om du marktäcker med ull, fortsätt med det. Det har lika gynnsamma effekter. Ullpellets klassas också som en biostimulant. Ullpellets säljs i Sverige under produktnamnet ”Mallas ullpellets”