Stockholms Koloniträdgårdar
Irene Nilsson, Skansenkolonist, berättar om hur kolonilivet skiljer sig mellan stugorna från 1920- och 1940-talet.
Den 7 september firar vi 100 år i Kolonisternas Hus. Ulrika Flodin Furås berättar ännu mer om koloniträdgårdarnas och stadsodlingens historia.
Dagen är fylld med jordmakeri, odlingslottswok, brödbak, musikalisk underhållning och vi avslutar med en chill bar.
Kolonisternas hus ligger på Hornsbergs strand 20 i Stadshagen.
Drop-in från 10.45. Vid välkomstbordet vid grinden delar vi ut gratisbiljetter till inomhus-programmen. Där är det begränsat med plats.
11.00– 11.30 11-kaffe och äppelkaka med Skansenkolonisterna (Christina Tillö, Hammarbyhöjdens fritidsträdgårdar, Lena Gunnarsson, Årstafältet och Irene Remmel, Drevvikens fritidsträdgårdar) som berättar om hur det var att vara kolonist på 1920-talet och 1940-talet. I köket.
11.00– 11.30 Möt Jordmakarna som visar Kompostlimpan och berättar hur de kan stödja din förening. Se jordens mikroliv i mikroskop! Med Halvera Torven.
11.30– 12.00 11-kaffe och äppelkaka med Skansenkolonisterna (Christina Tillö, Hammarbyhöjdens fritidsträdgårdar, Lena Gunnarsson, Årstafältet och Irene Remmel, Drevvikens fritidsträdgårdar) som berättar om hur det var att vara kolonist på 1920-talet och 1940-talet. I köket.
11.30 -12.00 Gröngödsling med Ulf Nilsson, odlingsrådgivare på Koloniträdgårdsförbundet. Tips till dig som vill ha en rik och levande jord, vi delar även ut fröer som present.
12.00 Lunchservering öppnar. Fahyma Alnablsi och Aisha Mohamed, från Tensta fritidsträdgårdar genom Tensta konsthall, har förberett sambusa och piroger. Tao Laitho Karlsson, Drevvikens fritidsträdgårdar, har lagat vårrullar. (Allt vegetariskt eller veganskt). Vi bjuder!
12.30– 13.00 Woka med Tao. Sugen på en snabb lunch på odlingslotten? Tao Laitho Karlsson, Drevvikens fritidsträdgårdar, visar hur du enkelt kan laga något och ger recept på sin godaste wok-sås.
13.00– 14.00 Koloniträdgårdarnas och stadsodlingens historia med Ulrika Flodin Furås, redaktör för Koloniträdgårdsförbundets tidning och författare till flera böcker i ämnet. I Stora rummet.
13.00 Guidad tur i Karlbergs-Bro Koloniförening. Föreningen grundades år 1909. 2017 utökades området med nya stugor ritade av studenter vid KTH. Samling vid grinden.
14.00 – 14.30 Gröngödsling med Ulf Nilsson, odlingsrådgivare på Koloniträdgårdsförbundet. Tips till dig som vill ha en rik och levande jord, vi delar även ut fröer som present.
14.00 – 14.30 Eritreansk kaffeceremoni med Zaid Goitom, Igelbäckens fritidsträdgårdar.
14.00– 14.30 Eftermiddagskaffe med Skansenkolonisterna (Christina Tillö, Hammarbyhöjdens fritidsträdgårdar, Lena Gunnarsson, Årstafältet och Irene Remmel, Drevvikens fritidsträdgårdar) som berättar om hur det var att vara kolonist på 1920-talet och 1940-talet. I köket.
14.30– 15.00 Möt Jordmakarna som visar Kompostlimpan och berättar hur de kan stödja din förening. Se jordens mikroliv i mikroskop! Med Halvera Torven.
15.00– 16.00 80-talet var Stockholmskolonisternas bästa tid – kan vi få ett nytt gulddecennium på 20-talet? Samtal med Mats Hulth som var finansborgarråd när nya områden anlades och nuvarande trafikborgarråd Lars Strömgren.
16.00 Musik och trädgårdsbar med potatis från grillen och nybakat bröd. Sharmin Dosky, Pungpinans fritidsträdgårdar, bakar bröd på plats. Vi avslutar dagen och chillar.
Trubaduren SuburbanJosé (Snösätra södra) sjunger om kärlek, känslor och blommor.
Les Sör Flör. Finskt, franskt och smäktande om kärlek och kompost. Aina Bigestans dragspel, Lily Bigestans (Årstaliden) sång.
Hela dagen: tipsrunda med priser och möjlighet att se det fina koloniområdet Karlbergs-Bro.
Kom och fira vårt hundraårsjubileum. Det blir öppet hus med musik, mat, prat och aktiviteter. Ett detaljerat program med tider kommer att publiceras här i god tid innan den 7 september. Men redan nu kan vi ge några smakprov ur programmet:
Nu firar Stockholms Koloniträdgårdar hundra år och vi tittar tillbaka på historien. Mycket intressant finns i vårt egna arkiv i Kolonisternas hus. Lennart Arkelid och Ingvar Högström har tillsammans med Michele Micheletti utforskat det. Lennart och Ingvar har gått igenom de dokument i vårt arkiv som rör föreningens kommunikation med staden.
– Vi hittade inga handlingar före 1960, berättar de. Det vi har gjort är att sortera materialet i mappar. Vi har lagt ett par arbetsdagar. Det stora jobbet med arkivet har Michele gjort.
Lennart har varit kolonist sedan 1972, först i Söderbrunn och sedan i Skarpnäck och Ingvar har haft sin stuga i Skarpnäck sedan 1977. De har båda länge varit aktiva i vår rörelse, både som styrelseledamöter i FSSK och med andra uppdrag.
Från 60- och 70-talet finns handlingar bevarade, men det är på 80-talet som det brakar loss. Då blir samarbetet med staden organiserat och man har regelbundna möten. 1985 kan sägas vara ett märkesår. Då skrevs avtal om ett hembudssystem, det vi kallar särskilt hembud, vilket betyder att kolonistugor inte säljs på den fria marknaden. Föreningarna har utbildade värderare som med hjälp av mallar kommer fram till värdet när en stuga ska säljas. Idén om hembud, systemet som vi med rätta är så stolta över i Stockholm, kom från politikerna, det var inte i första hand kolonisterna som var drivande. På 80-talet togs frågan upp på en kongress i Koloniträdgårdsförbundet, men den dog för frågan riskerade att spräcka förbundet. Runt 1985 skapades också flera nya odlingslottsområden.
– Det var mycket stuns under 80-talet. På den tiden fanns generösa föreningsbidrag också. Borgarrådet Mats Hulth och andra politiker var engagerade för kolonifrågan, berättar de.
1984 kom den ”den gröna boken” Leve Koloniträdgården: bevara, vårda, förnya : råd, anvisningar och rekommendationer för koloniträdgårdsverksamhet i Stockholm ut. Ingvar och Lennart önskar verkligen att den skulle komma i ny upplaga, men det har inte hänt ännu. På nittiotalet blev samarbetet mindre intensivt, men Forum för koloniträdgårdar skapades då. Efter 2010 går kontakterna ner och det finns inte mycket att se.
– Åttiotalet var absolut höjdpunkten. På nittiotalet skapades stadsdelsnämnderna och ansvaret för kolonifrågor lades på parkingenjörer i stadsdelarna, innan dess fanns personer som arbetade heltid med kolonifrågor i staden. Så decentraliseringen av förvaltningen har inte gynnat oss, säger Lennart och Ingvar. 2010 skrevs nya avtal, där står att Forum ska finnas. Det var meningen att i Forum skulle parkingenjörer, kolonister och politiker mötas, men det var sällan politiker var där.
Med historien i ryggen, vad är viktigt inför framtiden?
– Hembudet är viktigt att bevara. Vi vill att koloniområden ska vara tillgängliga för vem som helst, då är hembud en förutsättning, är Lennart Arkelids svar.
– En av de viktigaste uppgifterna för kolonirörelsen är att få fram flera lotter, säger Ingvar Högström.
Intervju juni 2024, Katrin Holmberg