Kategorier
Halvera torven Miljö Odlingstips

A true lövstory – Roger & lövmullen

Varje höst hämtar Roger upp 200-500 säckar med löv från ett närbeläget villaområde. Löv som annars bara åkt till tippen och inte gjort någon nytta alls.

Men för Roger är skogens guld inte kantareller, utan löv, som förgyller rabatter och odlingar. För löv som komposteras förvandlas till en fin och luftig jord som kallas för lövmull. Den kan användas direkt som såjord eller blandas med kompost till fin planteringsjord.
Lövmull är det enkla, billiga och framförallt klimatvänliga alternativet till torv.

I filmen berättar Roger om hur han gör lövmull

Stockholms Koloniträdgårdar driver kampanjen Halvera torven. All jord och gödsel som du köper i affären innehåller till största delen torv. Problemet med torv är att stora mängder växthusgaser frigörs, både vid själv torvbrytningen, men även när den bryts ner i trädgårdslandet. 

Så här gör du lövmull

  • Placera lövkomposten i skugga och fyll på med en mix av höstlöv.
  • Undvik att låta löven torka ut.
  • Bland i lite gräsklipp eller urin om du vill skynda på förmultningsprocessen.
  • Vänd löven en gång om året för att få in luft i högen.
  • Efter 2 år kan du använda lövmullen, men du behöver sålla den från grövre material.
  • Efter 3 år är lövmullen fin som snus och kan användas som såjord.
Kategorier
Fritidsträdgårdar Halvera torven Miljö Odlingstips

Föreningarnas goda idéer om torvfri odling

Hälften av våra föreningar besvarade en utskickad enkät om torv och jord i somras. Genom enkäten ville vi få en kunskap om vilka aktiviteter som kan få bäst effekt i vår kampanj Halvera torven. Av de som svarade var det fler odlingslottsföreningar än stugföreningar, men vi har också fler sådana föreningar bland medlemmarna.

Vi frågade om nuläget. Köper föreningarna gemensamt in jord? En ganska stor majoritet köper ingen gemensam jord överhuvudtaget. Men en fjärdedel av de svarande köper vanlig planteringsjord, sådan som kan innehålla 90-95% torv, vilket också stod tydligt i frågan.

Vi frågade också hur det var med gödsel, köper föreningarna det gemensamt? Nej 60% av de svarande gör inte det. En dryg femtedel köper komposterad kogödsel i säck (som innehåller 30-95% torv). En del föreningar köper stallgödsel direkt från stall och två föreningar köper annan gödsel.

60% av de svarande gör inte några andra jordförbättrande aktiviteter gemensamt, så här finns det stor potential att göra mer! De övriga skaffar flis från arborister, löv på hösten, gräsklipp utifrån eller något annat.

Många föreningar gör en hel del redan, här är några exempel:

Vi har haft studiecirkel och hoppas på fler. Medlemmarna kan övertygas genom upplysning om bättre sätt att förbättra jorden.

Vi har ännu inte börjat själva förutom att en representant i styrelsen var på föreläsningen den 8 juni om minskad torvanvändning och vi undersöker om vi kan få flis till vår lilla förening samt samla mer av löven omkring vårt område.

Vi är precis i början med att producera egen biokol vilket inte bara fungerar som jordförbättrare utan även kan skapa gemenskap, något vi gör tillsammans i föreningen.

Vi frågade också vilket stöd föreningarna vill ha i detta arbete från Stockholms Koloniträdgårdar.. Här är några av svaren:

Skriv in i miljödiplomeringen att man inte får använda torv. Utbilda kolonister.

Vill att föreningen ska hjälpa till att driva möjlighet och krav på att leverantörerna ska tillhandahålla torvfri jord som de t ex gör i England

Tydliga förslag på bra köpjord, det är de odlarna som kan vara svårt att få med sig

Lättillgänglig information är bra, föreläsningar, studiebesök mm. Går det att samarbeta med stadsdelarna på något sätt, så att material som tex röjs kan komma oss till nytta?

Kanske tydliga checklistor som peppar folk att testa alternativ. Ni informerar redan bra, men det gäller att hela tiden påminna och göra det enkelt för medlemmarna att minska jordinköpen.

Kanske en ambulerande kompost/jord-instruktör vore fint? Som kom till föreningarna och hjälper dem att lägga en limpa som de sedan själva kan följa. Bästa sättet att övertyga skeptiker.

Under hösten fortsätter arbetet. Först med ett inspirationsmöte den 20 september. Mer information om det kommer inom kort!

Senare på hösten blir det fullt fokus på att se till att alla som vill får möjlighet att få höstlöv levererade till sina områden.

Kategorier
Miljö Odlingstips

Leve Koloniträdgården

I skriften finns tips om hur koloniträdgårdarna ska bevaras, vårdas och förnyas. Här beskrivs kolonirörelsens historia i Stockholm. Vi får också möta ”kolonister av idag”, alltså kolonister från 1984. Här förklaras hur föreningarna fungerar och deras viktiga roll och det ges förslag på hur entrén till området kan göras inbjudande. Och hur man kan ordna en festplats! Sedan följer massor av fina tips för själva lotterna och stugorna. Kompostering, gamla ritningar till stugor, husdjur (”En kolonist som kanske vill pröva att ha ett par kaniner, gäss eller ett litet lamm ska få göra det. Det viktigaste är att djuren behandlas väl.”) … ja allt tänkbart finns med!

Boken Leve Koloniträdgården: bevara, vårda, förnya : råd, anvisningar och rekommendationer för koloniträdgårdsverksamhet i Stockholm gavs ut 1984. Det var Stockholms fastighetskontor, förvaltningsavdelningen och Information Stockholm i samarbete med Föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar (som ju numera heter Stockholms Koloniträdgårdar) som stod bakom. Den har ett förord av Mats Hulth (s) som då var fastighetsborgarråd.

Hämta Leve Koloniträdgården som pdf!

Kategorier
Miljö Odlingstips Utbildning

Kampanj: Halvera torven

Sprid inte torvjord i rabatter och trädgårdsland! Torven innehåller praktiskt taget ingen näring, inga mikroorganismer och bryts ner till ingenting på några år. Men värst: Massor av växthusgaser sprids vid torvbrytning och torvanvändning. För att inte tala om vilka biologiska värden som går förlorade vid torvbrytningen.

Torv är så skadligt för klimatet att vi i Sverige fasat ut det som bränsle. Torrlagda våtmarker orsakar ändå 20% av Sveriges koldioxidutsläpp. Fokus för torvproducenterna har nu riktats mot odlare och nästan alla säckar vi köper av planteringsjord och gödsel består till största delen av torv.

Stockholms koloniträdgårdar vill bidra till klimatnyttan, vi vill släppa ut mindre koldioxid, inte mer. Därför inleder vi nu kampanjen Halvera torven.

Under våren bildas en kampanjgrupp. Sedan följer föreläsningar, workshops, utbildningsmaterial och mycket mer. Vi har redan erbjudit ett webbinarium i att skapa egen planteringsjord för krukor och en workshop på detta tema kommer början av maj. Vi kommer att arbeta för att hjälpa alla föreningar att hitta naturlig jordförbättring som löv och flis.

Kampanjen ska pågå minst två år (till årsmötet 2025) för att sedan utvärderas.

#halveratorven

Kategorier
Miljö Odlingstips

Älska jorden med biokol

Ursprungsbefolkningarna i Amazonas tillverkade biokol genom att bränna trä, kvistar och annat organiskt material under låg syretillförsel. Resultatet blev en djup och bördig, svart jordmån som skiljer sig dramatiskt från den vanligtvis tunna, bleka och urlakade regnskogsjorden.

Biokolets välgörande egenskaper beror på att det har en unik struktur med mängder av porer och håligheter som håller kvar vatten och näringsämnen så att de inte lakas ut med regnvattnet.  Förråden av näring och vatten som byggs upp i jorden gynnar både växter och viktiga mikroorganismer. Men innan kolet har mättats med näring kan det stjäla näring från växterna. Därför behöver det mättas med näring innan det blandas i jorden.

– Det enklaste är att låta kolet dra i någon form av gödselvatten några dagar. Jag använder guldvatten (urin) och när det inte räcker gör jag vallörts- eller nässelvatten, berättar superodlaren Börje Remstam.

En plasthink med lock är perfekt för att låta biokolet stå och dra åt sig näring från urin eller annat näringsvatten. Foto Agneta Bergström

Börje är tidigare ordförande för Förbundet för organisk-biologisk odling (FOBO) och känd för att ha utvecklat metoder för att täckodla och använda biokol i sina odlingar i Skogstorp utanför Eskilstuna. Han experimenterar gärna och använder det han har till hands.

– Jag använder biokol eftersom det gör jorden extremt bördig samtidigt som jag motverkar klimatkrisen, säger Börje.

Att biokol, eller träkol, har jordförbättrande egenskaper har varit känt länge även i Sverige. I gamla tiders svenska kolmilor tillverkades träkol genom att trä fick brinna sakta under ett täcke av jord och sand. Kolarna lade märke till att det växte bra kring kolmilorna och tog med sig jord från milan för att odla i hemma. Börje har också hört andra historier om hur man förr dragit nytta av träkol i odlingssammanhang.

– Jag hade en besökare som berättade att hans mamma, eller om det var mormor, alltid la en kolbit i blomkrukan när hon planterade om sina krukväxter, säger Börje.

En annan besökare, en äldre man som arbetat som trädgårdsmästare i Eskilstuna i unga år, berättade om hur bra det växte när man spred ut träkol i planteringarna. Kolet var en restprodukt från kommunens tillverkning av biogas som såldes till hushållen.

Att Börje började använda biokol berodde inte på biokolets jordförbättrande förmåga utan på miljöaspekten. När träd växer tar de upp koldioxid som när de senare förmultnar – eller eldas upp på vanligt sätt – går tillbaka till atmosfären. Om man i stället gör biokol som tillförs jorden binds kolet där under flera tusen år. Biokol tillverkas genom pyrolys, det vill säga förbränning med låg syretillgång.

Börje tillverkade under många år biokol själv samtidigt som han eldade i vedpannan som då värmde huset han bor i. Han använde en plåtburk med några små ventilationshål så att förbränningsgaserna som bildas kunde pysa ut och antändas i vedpannan.

– Jag använde mest sågspån eftersom vi sågade så mycket ved, cirka 80 kubikmeter om året, till värmepannan. Det är perfekt eftersom det är finfördelat och därför lätt att blanda med jorden. Större kolbitar som grillkol är tyvärr rätt besvärliga att krossa, säger Börje.

Börje Remstam myllar ner biokol i trädgårdslandet. Han täcker också jorden med löv, halm eller gräsklipp som bidrar med organiskt material och hjälper till att hålla kvar fukten. Foto Agneta Bergström

Vi som inte kan tillverka biokol själva är hänvisade till de produkter som går att köpa. Det finns både ren biokol och biokol som blandats med gödsel i handeln. Det går också att använda grillkol även om det som Börje säger är besvärligt att krossa de stora bitarna. Hur bra biokolen är för miljön hänger förstås ihop med hur och var den tillverkats. Idag finns en europeisk certifiering, Euopean Biochar Certificate (EBC), som ska borga för att biokolet är framställt på ett hållbart sätt.

Det man själv kan göra är att köpa så kallat oladdat biokol, det vill säga biokol som inte blandats med gödsel, och själv ladda det med näringsämnen. På det viset minskar antalet kilo som transporteras samtidigt som du kan använda gödsel du producerat själv som urin, lakvatten från bokashikomposten eller näringsvatten gjort på nässlor eller andra växtdelar.

Agneta Bergström, Miljökommittén

Kategorier
Miljö Odlingstips

Alternativ till stallgödsel

Inför vårens odlingssäsong funderar vi nog alla på alternativ till stallgödsel. Den vågar vi ju inte använda i år när risken att den är förgiftad av pyralider är så stor.

Trädgårdsförfattaren Lena Israelsson gjort en sammanställning över organiska produkter, både jord och näring, som verkar vara riskfria att använda. Där finns mycket att lära. KRAV-märkning med texten Godkänd för ekologisk odling betyder inte säkert att råvarorna i produkten är ekologiska. De kommer oftast från en konventionell bonde som använder kemiska bekämpningsmedel, ibland ogräsmedel av typen pyralider.

Listan fylls på när ny information kommer. Här finns Lenas lista!