I skriften finns tips om hur koloniträdgårdarna ska bevaras, vårdas och förnyas. Här beskrivs kolonirörelsens historia i Stockholm. Vi får också möta ”kolonister av idag”, alltså kolonister från 1984. Här förklaras hur föreningarna fungerar och deras viktiga roll och det ges förslag på hur entrén till området kan göras inbjudande. Och hur man kan ordna en festplats! Sedan följer massor av fina tips för själva lotterna och stugorna. Kompostering, gamla ritningar till stugor, husdjur (”En kolonist som kanske vill pröva att ha ett par kaniner, gäss eller ett litet lamm ska få göra det. Det viktigaste är att djuren behandlas väl.”) … ja allt tänkbart finns med!
Boken Leve Koloniträdgården: bevara, vårda, förnya : råd, anvisningar och rekommendationer för koloniträdgårdsverksamhet i Stockholm gavs ut 1984. Det var Stockholms fastighetskontor, förvaltningsavdelningen och Information Stockholm i samarbete med Föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar (som ju numera heter Stockholms Koloniträdgårdar) som stod bakom. Den har ett förord av Mats Hulth (s) som då var fastighetsborgarråd.
Stockholms koloniträdgårdar vill bidra till ett hållbart klimat, så vi vill släppa ut mindre koldioxid, inte mer. Därför inleder vi nu kampanjen Halvera torven.
Vi haffar Lena, mellan jordhinkar och frågvisa kolonister, så hon får förklara varför halvera torven är så viktig. Ett viktigt budskap är att undvika köpejord som planteringsjord eller gödsel som till största delen innehåller torv.
Odlare i Skarpnäcks fritidsträdgårdar tömmer höstlöv från presenning till nybyggd uppsamlingsplats. Mull av löv är den bästa jordförbättring vi kan få, och överlägset torv eftersom lövmullen innehåller liv. Foto Katrin Holmberg
Sprid inte torvjord i rabatter och trädgårdsland! Torven innehåller praktiskt taget ingen näring, inga mikroorganismer och bryts ner till ingenting på några år. Men värst: Massor av växthusgaser sprids vid torvbrytning och torvanvändning. För att inte tala om vilka biologiska värden som går förlorade vid torvbrytningen.
Torv är så skadligt för klimatet att vi i Sverige fasat ut det som bränsle. Torrlagda våtmarker orsakar ändå 20% av Sveriges koldioxidutsläpp. Fokus för torvproducenterna har nu riktats mot odlare och nästan alla säckar vi köper av planteringsjord och gödsel består till största delen av torv.
Stockholms koloniträdgårdar vill bidra till klimatnyttan, vi vill släppa ut mindre koldioxid, inte mer. Därför inleder vi nu kampanjen Halvera torven.
Under våren bildas en kampanjgrupp. Sedan följer föreläsningar, workshops, utbildningsmaterial och mycket mer. Vi har redan erbjudit ett webbinarium i att skapa egen planteringsjord för krukor och en workshop på detta tema kommer början av maj. Vi kommer att arbeta för att hjälpa alla föreningar att hitta naturlig jordförbättring som löv och flis.
Kampanjen ska pågå minst två år (till årsmötet 2025) för att sedan utvärderas.
Andrapristagaren i fototävlingen Veronika Elebäck, Tanto norra koloniträdgårdsförening, gratuleras av trädgårdsdesignern Maria Andersson, som gjort de fantastiska kolonibuketterna, och ordförande Katja Jassey. I bakgrunden syns festfixaren Erik Andersson, Skarpnäcks koloniträdgårdar. Foto Agneta Bergström
Nu är Kolonisternas hus invigt på nytt. Det skedde söndagen 13 november. Kolonister från många av stadens föreningar var där, gick runt i huset, fikade och tog del av prisutdelningen i årets fototävling. Se alla vinnarbilderna här! Stort tack till våra sponsorer Skånefrö som skänkte biokol och Bokförlaget Langenskiöld som skänkte Trädgårdsboken om Jord till pristagarna i årets fototävling.
Alla bilderna från årets och förra årets fototävling finns nu upphängda i det nya matrummet. På så sätt blir det en liten utställning om vårt gemensamma miljöarbete. Förhoppningsvis får vi utöka utställningen med nya bilder 2023.
Många passade också på att hämta Stockholms Koloniträdgårdars nya affisch till sin förening. Det gjorde medlemmar från Johannelund, Råcksta, Solvalla, Stora Mossen, Åkeshov, Enskede gård, Årstafältet, Gubbängen, Fågelsången, Vinterviken, Stugängen, Ärvinge, Dalens koloniförening, Drevviken, Hammarbyhöjden, Pungpinan, Skarpnäcks fritidsträdgårdar, Skrubba, Sundby, Barnängen, Eriksdalslunden, Södra Årstalunden, Tanto mindre, Tanto norra, Tanto södra, Zinkens odlarförening, Lilla Frescati och Söderbrunn.
Affischbild Malin Skogberg Nord
Affischen riktar sig både till våra egna medlemmar och till förbipasserande och berättar kortfattat att vi är ideella föreningar och odlar giftfritt.
Nästa tillfälle att hämta ut affisch blir nog på Fröruset (vi hoppas så klart att det blir ett sådant nästa år igen) och på årsmötet i vår. Den som besöker huset kan hämta på kontoret och pricka av sig på listan som ligger vid affischerna.
Stockholms koloniträdgårdars ordförande Katja Jassey tog emot besökarna i ett nyrenoverat och festpyntat Kolonisternas hus. Foto Agneta Bergström
Alla medlemsföreningar kan utan kostnad låna lokal i Kolonisternas hus. Andra organisationer som arbetar med frågor närliggande våra är välkomna att hyra det. Huset har ett större mötesrum och flera mindre.
Johannelunds koloniträdgårdsförening ligger vid Ulvsundasjön som är en del av Mälaren.
Foto Geneviève Metson
Under sommaren har forskare från Linköpings universitet och University of Leeds besökt Johannelunds koloniträdgårdsförening i Bromma för att kartlägga flödet av näringsämnen. Hur mycket tillförs med gödsel och hur mycket förs bort i form av skörd? Forskare och studenter har varit på plats och intervjuat kolonister om vad de odlar och hur de gödslar. De har också tagit jordprover som ska analyseras.
Forskningsledaren Geneviève Metson poängterar att man inte vet säkert om det läcker näring från koloniområden, men att man ändå kan säga att det finns en risk att det gör det och att det går att minska den risken. Utifrån sin forskning i bland annat koloniträdgårdar i Linköping vet hon till exempel att det är vanligt att vi odlare tillför mer näring än vad som behövs för den skörd vi får ut.
– Men det här varierar väldigt mycket så det går absolut inte att säga man bara ska gödsla mindre i största allmänhet, säger hon.
Geneviève Metson, Linköpings universitet, leder studien i Johannelunds koloniträdgårdsförening.
Foto Agneta Bergström
Doktoranden Harrie Mort från Leeds universitet i Storbritannien tar jordprover i Johannelund.
Foto Geneviève Metson
Näringsläckage från jordbruket och reningsverk och de negativa effekterna på hav och sjöar är väl kända. Till exempel ökad algblomning, igenväxning, döda bottnar och obalans mellan olika arter. Genevièves och hennes kollegors forskning handlar bland annat om att kartlägga näringsflöden i koloniträdgårdar och andra stadsodlingar. Målet är också att utveckla sätt att hantera jorden på bästa möjliga sätt för att minska risken för läckage.
– Vi vet att koloniträdgårdar bidrar med mycket som är bra för miljön och hur människor mår. Sedan kan det finnas saker man kan göra bättre. Målet med min forskning är att hitta sätt att förbättra den miljömässiga hållbarheten och de positiva effekterna av koloniodlingar ännu mer, säger Geneviève.
Studien i Johannelund startades efter att Stockholms koloniträdgårdars ordförande Katja Jassey, av en slump, hittat uppgifter om mätningar som gjorts av Stockholm stad. Mätningarna visade att delar av Ulvsundasjön i närheten av koloniområdet i Johannelund har förhöjda halter av bland annat fosfor men även koppar, bly och kadmium. När det gäller fosforn misstänkte man att den delvis kan komma från koloniområdet.
– Min första reaktion var att det kan väl inte vara möjligt att koloniodlingar kan orsaka så mycket näringsläckage. Jag kontaktade därför Ulf Nilsson, hortonom på Koloniträdgårdsförbundet, för att höra vad han trodde om saken, berättar Katja.
Ulf kände till att det pågick en studie om näringsflöden i koloniträdgårdar i Linköping. Han hörde därför av sig till Geneviève Metson. Resultatet blev att en studie inleddes även i Johannelund som under sommaren fått besök av Geneviève och hennes kollegor Carolina Rodriguez och Harrie Mort.
För Johannelunds koloniträdgårdsförening var det självklart att ställa upp i undersökningen och släppa in forskarna i odlingarna.
– Det är jätteviktigt för oss att få veta om det läcker näring från våra odlingar och vi i styrelsen tycker att det här är en fantastisk möjlighet att få reda på mer, säger Helena Johansson som är sekreterare i Johannelund.
Hon berättar att forskarna har kommit när föreningen haft städdagar och då och då under sommaren och hört sig för om att få göra intervjuer med odlarna. Reaktionerna från medlemmarna har bara varit positiva.
Vad kan vi odlare göra för att minska risken för näringsläckage?
– Vintern är den kritiska tiden. Då är odlarna inte på plats och jorden ligger bar så att regn och snösmältning kan föra bort näringsämnen. Därför är det alltid bra om man kan täcka jorden på något sätt under vintern, berättar Geneviève Metson, vars specialitet är näringsflöden i stadsnära odlingar.
Hon framhåller att än så länge vet vi inte säkert hur vi kolonister smartast minskar risken för näringsläckage och att det är något hon vill studera mer och testa tillsammans med oss odlare.
Ett sätt kan vara att så in gröngödslingsväxter efter att man skördat. Till exempel någon lämplig ärtväxt eller honungsfacelia. Då kan de ta upp tillgänglig näring ur jorden och binda den. Sedan kan man klippa och mylla ner växtdelarna i jorden på våren.
– Man kan också fundera på hur skörden blev och hur mycket man gödslat. Om skörden blev bra i år kan du kanske testa att gödsla lite mindre i en del av odlingen nästa år och se om det fortfarande växer lika bra, tipsar Geneviève.
Agneta Bergström, Miljökommittén
Hjälp forskarna genom att fylla i en kort enkät!
Enkäten ingår i en större kartläggning av näringsflöden i koloniträdgårdar. Du kan hjälpa till genom att svara på några frågor om hur du odlar och gödslar. Målet är att ta reda på om och hur vi kan minska risken för näringsläckage från våra odlingar. Enkäten är öppen till den 1 november.
Riksdagspartierna fick tre frågor om pyralider och fritidsodling inför valet. Sex partier: MP, SD, KD, M, S och C besvarade enkäten. V och L svarade inte på våra frågor.Det var endast Miljöpartiet som svarade att de skulle verka för ett förbud.
Klopyralid utgör idag ett (1) av 57 verksamma ämnen i ogräsmedel som används inom jordbruket och ändå verkar de andra partierna tro att vår jordbruksproduktion står och faller med pyralider (Centern skulle tänka på saken). Vi undrar också hur de kan tro att det skulle hjälpa om pyralider används på “rätt sätt”. För när de används så innebär det att giftet finns där, i jorden, i skörden, i gödseln.
Samtidigt säger nästan alla partier att fritidsodlingen har potential att bidra till ökad produktion av livsmedel. Dilemmat här är att just inom fritidsodlingen används restprodukter från jordbruket i form av gödsel. Vi ingår i samma kretslopp.
Vi använder kakor för bästa upplevelse på vår hemsida och för att komma ihåg dina inställningar från tidigare besök. Genom att klicka på “Acceptera alla”, accepterar du användandet av ALLA kakor. Men om du vill kan du ändra i inställningarna vid "Kakor inställningar".
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.