Stockholms Koloniträdgårdar
Stockholms koloniträdgårdar vill bidra till ett hållbart klimat, så vi vill släppa ut mindre koldioxid, inte mer. Därför inleder vi nu kampanjen Halvera torven.
Vi haffar Lena, mellan jordhinkar och frågvisa kolonister, så hon får förklara varför halvera torven är så viktig. Ett viktigt budskap är att undvika köpejord som planteringsjord eller gödsel som till största delen innehåller torv.
Sprid inte torvjord i rabatter och trädgårdsland! Torven innehåller praktiskt taget ingen näring, inga mikroorganismer och bryts ner till ingenting på några år. Men värst: Massor av växthusgaser sprids vid torvbrytning och torvanvändning. För att inte tala om vilka biologiska värden som går förlorade vid torvbrytningen.
Torv är så skadligt för klimatet att vi i Sverige fasat ut det som bränsle. Torrlagda våtmarker orsakar ändå 20% av Sveriges koldioxidutsläpp. Fokus för torvproducenterna har nu riktats mot odlare och nästan alla säckar vi köper av planteringsjord och gödsel består till största delen av torv.
Stockholms koloniträdgårdar vill bidra till klimatnyttan, vi vill släppa ut mindre koldioxid, inte mer. Därför inleder vi nu kampanjen Halvera torven.
Under våren bildas en kampanjgrupp. Sedan följer föreläsningar, workshops, utbildningsmaterial och mycket mer. Vi har redan erbjudit ett webbinarium i att skapa egen planteringsjord för krukor och en workshop på detta tema kommer början av maj. Vi kommer att arbeta för att hjälpa alla föreningar att hitta naturlig jordförbättring som löv och flis.
Kampanjen ska pågå minst två år (till årsmötet 2025) för att sedan utvärderas.
#halveratorven
Nu är Kolonisternas hus invigt på nytt. Det skedde söndagen 13 november. Kolonister från många av stadens föreningar var där, gick runt i huset, fikade och tog del av prisutdelningen i årets fototävling. Se alla vinnarbilderna här! Stort tack till våra sponsorer Skånefrö som skänkte biokol och Bokförlaget Langenskiöld som skänkte Trädgårdsboken om Jord till pristagarna i årets fototävling.
Alla bilderna från årets och förra årets fototävling finns nu upphängda i det nya matrummet. På så sätt blir det en liten utställning om vårt gemensamma miljöarbete. Förhoppningsvis får vi utöka utställningen med nya bilder 2023.
Många passade också på att hämta Stockholms Koloniträdgårdars nya affisch till sin förening. Det gjorde medlemmar från Johannelund, Råcksta, Solvalla, Stora Mossen, Åkeshov, Enskede gård, Årstafältet, Gubbängen, Fågelsången, Vinterviken, Stugängen, Ärvinge, Dalens koloniförening, Drevviken, Hammarbyhöjden, Pungpinan, Skarpnäcks fritidsträdgårdar, Skrubba, Sundby, Barnängen, Eriksdalslunden, Södra Årstalunden, Tanto mindre, Tanto norra, Tanto södra, Zinkens odlarförening, Lilla Frescati och Söderbrunn.
Affischen riktar sig både till våra egna medlemmar och till förbipasserande och berättar kortfattat att vi är ideella föreningar och odlar giftfritt.
Nästa tillfälle att hämta ut affisch blir nog på Fröruset (vi hoppas så klart att det blir ett sådant nästa år igen) och på årsmötet i vår. Den som besöker huset kan hämta på kontoret och pricka av sig på listan som ligger vid affischerna.
Alla medlemsföreningar kan utan kostnad låna lokal i Kolonisternas hus. Andra organisationer som arbetar med frågor närliggande våra är välkomna att hyra det. Huset har ett större mötesrum och flera mindre.
Under sommaren har forskare från Linköpings universitet och University of Leeds besökt Johannelunds koloniträdgårdsförening i Bromma för att kartlägga flödet av näringsämnen. Hur mycket tillförs med gödsel och hur mycket förs bort i form av skörd? Forskare och studenter har varit på plats och intervjuat kolonister om vad de odlar och hur de gödslar. De har också tagit jordprover som ska analyseras.
Forskningsledaren Geneviève Metson poängterar att man inte vet säkert om det läcker näring från koloniområden, men att man ändå kan säga att det finns en risk att det gör det och att det går att minska den risken. Utifrån sin forskning i bland annat koloniträdgårdar i Linköping vet hon till exempel att det är vanligt att vi odlare tillför mer näring än vad som behövs för den skörd vi får ut.
– Men det här varierar väldigt mycket så det går absolut inte att säga man bara ska gödsla mindre i största allmänhet, säger hon.
Näringsläckage från jordbruket och reningsverk och de negativa effekterna på hav och sjöar är väl kända. Till exempel ökad algblomning, igenväxning, döda bottnar och obalans mellan olika arter. Genevièves och hennes kollegors forskning handlar bland annat om att kartlägga näringsflöden i koloniträdgårdar och andra stadsodlingar. Målet är också att utveckla sätt att hantera jorden på bästa möjliga sätt för att minska risken för läckage.
– Vi vet att koloniträdgårdar bidrar med mycket som är bra för miljön och hur människor mår. Sedan kan det finnas saker man kan göra bättre. Målet med min forskning är att hitta sätt att förbättra den miljömässiga hållbarheten och de positiva effekterna av koloniodlingar ännu mer, säger Geneviève.
Studien i Johannelund startades efter att Stockholms koloniträdgårdars ordförande Katja Jassey, av en slump, hittat uppgifter om mätningar som gjorts av Stockholm stad. Mätningarna visade att delar av Ulvsundasjön i närheten av koloniområdet i Johannelund har förhöjda halter av bland annat fosfor men även koppar, bly och kadmium. När det gäller fosforn misstänkte man att den delvis kan komma från koloniområdet.
– Min första reaktion var att det kan väl inte vara möjligt att koloniodlingar kan orsaka så mycket näringsläckage. Jag kontaktade därför Ulf Nilsson, hortonom på Koloniträdgårdsförbundet, för att höra vad han trodde om saken, berättar Katja.
Ulf kände till att det pågick en studie om näringsflöden i koloniträdgårdar i Linköping. Han hörde därför av sig till Geneviève Metson. Resultatet blev att en studie inleddes även i Johannelund som under sommaren fått besök av Geneviève och hennes kollegor Carolina Rodriguez och Harrie Mort.
För Johannelunds koloniträdgårdsförening var det självklart att ställa upp i undersökningen och släppa in forskarna i odlingarna.
– Det är jätteviktigt för oss att få veta om det läcker näring från våra odlingar och vi i styrelsen tycker att det här är en fantastisk möjlighet att få reda på mer, säger Helena Johansson som är sekreterare i Johannelund.
Hon berättar att forskarna har kommit när föreningen haft städdagar och då och då under sommaren och hört sig för om att få göra intervjuer med odlarna. Reaktionerna från medlemmarna har bara varit positiva.
Vad kan vi odlare göra för att minska risken för näringsläckage?
– Vintern är den kritiska tiden. Då är odlarna inte på plats och jorden ligger bar så att regn och snösmältning kan föra bort näringsämnen. Därför är det alltid bra om man kan täcka jorden på något sätt under vintern, berättar Geneviève Metson, vars specialitet är näringsflöden i stadsnära odlingar.
Hon framhåller att än så länge vet vi inte säkert hur vi kolonister smartast minskar risken för näringsläckage och att det är något hon vill studera mer och testa tillsammans med oss odlare.
Ett sätt kan vara att så in gröngödslingsväxter efter att man skördat. Till exempel någon lämplig ärtväxt eller honungsfacelia. Då kan de ta upp tillgänglig näring ur jorden och binda den. Sedan kan man klippa och mylla ner växtdelarna i jorden på våren.
– Man kan också fundera på hur skörden blev och hur mycket man gödslat. Om skörden blev bra i år kan du kanske testa att gödsla lite mindre i en del av odlingen nästa år och se om det fortfarande växer lika bra, tipsar Geneviève.
Agneta Bergström, Miljökommittén
Enkäten ingår i en större kartläggning av näringsflöden i koloniträdgårdar. Du kan hjälpa till genom att svara på några frågor om hur du odlar och gödslar. Målet är att ta reda på om och hur vi kan minska risken för näringsläckage från våra odlingar. Enkäten är öppen till den 1 november.
Länk till enkäten: https://forms.office.com/r/Dk9tGnkmcF
Riksdagspartierna fick tre frågor om pyralider och fritidsodling inför valet. Sex partier: MP, SD, KD, M, S och C besvarade enkäten. V och L svarade inte på våra frågor. Det var endast Miljöpartiet som svarade att de skulle verka för ett förbud.
Klopyralid utgör idag ett (1) av 57 verksamma ämnen i ogräsmedel som används inom jordbruket och ändå verkar de andra partierna tro att vår jordbruksproduktion står och faller med pyralider (Centern skulle tänka på saken). Vi undrar också hur de kan tro att det skulle hjälpa om pyralider används på “rätt sätt”. För när de används så innebär det att giftet finns där, i jorden, i skörden, i gödseln.
Samtidigt säger nästan alla partier att fritidsodlingen har potential att bidra till ökad produktion av livsmedel. Dilemmat här är att just inom fritidsodlingen används restprodukter från jordbruket i form av gödsel. Vi ingår i samma kretslopp.
Läs alla svaren på kampanjsidan pyralidstopp.nu
Nu är fototävlingen ”Älska jorden” avslutad. Prisutdelning kommer att ske under festliga former senare i höst när Kolonisternas hus återinvigs.
Första pris (50 liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Åsa Persson Annersten, Fågelsångens trädgårdsförening, för bilden ”Det är under täcket det händer”
Motivering: En stämningsfull bild som både fångar det vackra ljuset och hur man kan odla på ett sätt som älskar jorden.
Andra pris (15 liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Veronika Elebäck, Tanto Norra Koloniträdgårdsförening, för bilden ”Rödhake på jakt”
Motivering: Fint fångad ögonblicksbild av livet på lotten – rödhaken som passar på att spana efter byten i den nygrävda komposten.
Tredje pris (tre liter biokol och Trädgårdsboken om Jord) tilldelas Emilie Hertzberg, Pungpinans fritidsträdgårdar, för bilden ”Ärtig jordförbättring”
Motivering: Koloniliv ur ett jordperspektiv – här bjuds vi in i odlingen och får uppleva trädgårdslandet från en ny synvinkel.
Juryns hederspris tilldelas Lina Axberg, Pungpinans fritidsträdgårdar, för bildserien ”Liten kolonist upptäcker jord”. En av bilderna finns överst i inlägget, de andra två nedan.
Motivering: En oemotståndlig illustration av nästa odlargenerations jordiga upptäckarglädje.
