Stockholms Koloniträdgårdar
Vår monter kommer att finnas på FOR:s Rådgivningsgata, närmsta grannar blir Chiliodlarna. I montern ska vi på olika sätt visa hur man kan odla utan att använda köpt torv i odlingen.
Från kampanjen medverkar journalisten Lena Israelsson och våtmarksforskaren Amelie Lindgren (Göteborgs universitet) med föreläsningar från scenen. Fler kunniga personer kommer att möta publiken i vår monter.
Läs mer om Halvera torven.
Varje höst hämtar Roger upp 200-500 säckar med löv från ett närbeläget villaområde. Löv som annars bara åkt till tippen och inte gjort någon nytta alls.
Men för Roger är skogens guld inte kantareller, utan löv, som förgyller rabatter och odlingar. För löv som komposteras förvandlas till en fin och luftig jord som kallas för lövmull. Den kan användas direkt som såjord eller blandas med kompost till fin planteringsjord.
Lövmull är det enkla, billiga och framförallt klimatvänliga alternativet till torv.
Stockholms Koloniträdgårdar driver kampanjen Halvera torven. All jord och gödsel som du köper i affären innehåller till största delen torv. Problemet med torv är att stora mängder växthusgaser frigörs, både vid själv torvbrytningen, men även när den bryts ner i trädgårdslandet.
Efter Amelies föreläsning inspirerade Lena Israelssons med en utställning med torvfria jordblandningar.
Många jordiga fingrar och frågor senare så gick ett gäng nöjda jordmakare hem med ny kunskap om både torv och laga egen jord.
Se filmen där Amelie kort beskriver varför vi inte ska använda torv på våra lotter.
• Våtmarker där det bildas torv är otroligt viktiga för att motverka växthuseffekten genom att lagra in kol. När vi tar upp torven och utsätter den för syre för vi tillbaks kol till atmosfären där det kommer att bidra till växthuseffekten.
• Precis som allt organiskt material är torv till största delen uppbyggd av kol. Det gör att torvmarker fungerar som jättelika kolsänkor – deras betydelse för att binda koldioxid är enorm och av mycket större betydelse än till exempel regnskogen.
• Torv bildas när vitmossa (Sphagnum) bryts ner i blöt och syrefattig miljö. Syrebristen gör att nedbrytningen går mycket långsamt och inte blir fullständig. Med tiden blir därför lagren av ofullständigt nedbruten mossmassa – torv – tjockare och tjockare.
• Torvlagret kan med åren bli många meter djupa – men det går långsamt – ungefär en millimeter per år. Det tar alltså 1000 år för ett metertjockt torvlager att bildas.
• I Sverige har enorma ytor av våtmarker dikats ut för att förvandlas till åker eller skogsmark. Utsläppen av växthusgaser från dessa marker motsvarar utsläppen från alla personbilar. Torvbrytning görs på en bråkdel av dessa utdikade marker – men de ger upphov till väldigt stora utsläpp per ytenhet.
• Odlingsjord som består av torv är ur balans. Torv innehåller 50 % kol medan vanlig markjord innehåller mellan 3 och 9 % kol. När torven kommer i kontakt med syre bryts den ner snabbt. Kolet återgår till luften och atmosfären där det bidrar den till växthuseffekten och ett allt varmare klimat.
• Vi fritidsodlare köper mer och mer torv för varje år. Koldioxidutsläppen som den torven ger upphov till motsvarar utsläppen från 41 000 personbilar. Att minska användningen av torv är därför ett effektivt sätt att minska klimatutsläppen.
Hälften av våra föreningar besvarade en utskickad enkät om torv och jord i somras. Genom enkäten ville vi få en kunskap om vilka aktiviteter som kan få bäst effekt i vår kampanj Halvera torven. Av de som svarade var det fler odlingslottsföreningar än stugföreningar, men vi har också fler sådana föreningar bland medlemmarna.
Vi frågade om nuläget. Köper föreningarna gemensamt in jord? En ganska stor majoritet köper ingen gemensam jord överhuvudtaget. Men en fjärdedel av de svarande köper vanlig planteringsjord, sådan som kan innehålla 90-95% torv, vilket också stod tydligt i frågan.
Vi frågade också hur det var med gödsel, köper föreningarna det gemensamt? Nej 60% av de svarande gör inte det. En dryg femtedel köper komposterad kogödsel i säck (som innehåller 30-95% torv). En del föreningar köper stallgödsel direkt från stall och två föreningar köper annan gödsel.
60% av de svarande gör inte några andra jordförbättrande aktiviteter gemensamt, så här finns det stor potential att göra mer! De övriga skaffar flis från arborister, löv på hösten, gräsklipp utifrån eller något annat.
Många föreningar gör en hel del redan, här är några exempel:
Vi har haft studiecirkel och hoppas på fler. Medlemmarna kan övertygas genom upplysning om bättre sätt att förbättra jorden.
Vi har ännu inte börjat själva förutom att en representant i styrelsen var på föreläsningen den 8 juni om minskad torvanvändning och vi undersöker om vi kan få flis till vår lilla förening samt samla mer av löven omkring vårt område.
Vi är precis i början med att producera egen biokol vilket inte bara fungerar som jordförbättrare utan även kan skapa gemenskap, något vi gör tillsammans i föreningen.
Vi frågade också vilket stöd föreningarna vill ha i detta arbete från Stockholms Koloniträdgårdar.. Här är några av svaren:
Skriv in i miljödiplomeringen att man inte får använda torv. Utbilda kolonister.
Vill att föreningen ska hjälpa till att driva möjlighet och krav på att leverantörerna ska tillhandahålla torvfri jord som de t ex gör i England
Tydliga förslag på bra köpjord, det är de odlarna som kan vara svårt att få med sig
Lättillgänglig information är bra, föreläsningar, studiebesök mm. Går det att samarbeta med stadsdelarna på något sätt, så att material som tex röjs kan komma oss till nytta?
Kanske tydliga checklistor som peppar folk att testa alternativ. Ni informerar redan bra, men det gäller att hela tiden påminna och göra det enkelt för medlemmarna att minska jordinköpen.
Kanske en ambulerande kompost/jord-instruktör vore fint? Som kom till föreningarna och hjälper dem att lägga en limpa som de sedan själva kan följa. Bästa sättet att övertyga skeptiker.
Under hösten fortsätter arbetet. Först med ett inspirationsmöte den 20 september. Mer information om det kommer inom kort!
Senare på hösten blir det fullt fokus på att se till att alla som vill får möjlighet att få höstlöv levererade till sina områden.
Stockholms Koloniträdgårdar har startat kampanjen #halveratorven.
Ett klimat- och miljösmart alternativ till torv är att blanda sin egen jord.
Den 20 september kommer vi hålla ett inspirationsmöte. Vi återkommer med tid och plats. (I en tidigare version stod det 21/9 men det är alltså 20/9 som gäller).
Anmäl dig redan nu
Vi behöver bli många jordmakare inom Stockholms Koloniträdgårdar. Det är inte svårt att bli en jordmakare. Både stor som små kan tillaga jord efter våra enkla recept.
Anmäl dig, dina barn, barnbarn eller andra hjälpredor på lotten.
Vi hjälper dig att komma igång!
20 procent av Sveriges totala klimatutsläpp är utsläpp från utdikade våtmarker. Det är lika mycket som Sveriges hela personbilsanvändning.
Tillsammans kan vi #halvera torven.
I skriften finns tips om hur koloniträdgårdarna ska bevaras, vårdas och förnyas. Här beskrivs kolonirörelsens historia i Stockholm. Vi får också möta ”kolonister av idag”, alltså kolonister från 1984. Här förklaras hur föreningarna fungerar och deras viktiga roll och det ges förslag på hur entrén till området kan göras inbjudande. Och hur man kan ordna en festplats! Sedan följer massor av fina tips för själva lotterna och stugorna. Kompostering, gamla ritningar till stugor, husdjur (”En kolonist som kanske vill pröva att ha ett par kaniner, gäss eller ett litet lamm ska få göra det. Det viktigaste är att djuren behandlas väl.”) … ja allt tänkbart finns med!
Boken Leve Koloniträdgården: bevara, vårda, förnya : råd, anvisningar och rekommendationer för koloniträdgårdsverksamhet i Stockholm gavs ut 1984. Det var Stockholms fastighetskontor, förvaltningsavdelningen och Information Stockholm i samarbete med Föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar (som ju numera heter Stockholms Koloniträdgårdar) som stod bakom. Den har ett förord av Mats Hulth (s) som då var fastighetsborgarråd.