Kategorier
Miljö Odlingstips Utbildning

Kampanj: Halvera torven

Sprid inte torvjord i rabatter och trädgårdsland! Torven innehåller praktiskt taget ingen näring, inga mikroorganismer och bryts ner till ingenting på några år. Men värst: Massor av växthusgaser sprids vid torvbrytning och torvanvändning. För att inte tala om vilka biologiska värden som går förlorade vid torvbrytningen.

Torv är så skadligt för klimatet att vi i Sverige fasat ut det som bränsle. Torrlagda våtmarker orsakar ändå 20% av Sveriges koldioxidutsläpp. Fokus för torvproducenterna har nu riktats mot odlare och nästan alla säckar vi köper av planteringsjord och gödsel består till största delen av torv.

Stockholms koloniträdgårdar vill bidra till klimatnyttan, vi vill släppa ut mindre koldioxid, inte mer. Därför inleder vi nu kampanjen Halvera torven.

Under våren bildas en kampanjgrupp. Sedan följer föreläsningar, workshops, utbildningsmaterial och mycket mer. Vi har redan erbjudit ett webbinarium i att skapa egen planteringsjord för krukor och en workshop på detta tema kommer början av maj. Vi kommer att arbeta för att hjälpa alla föreningar att hitta naturlig jordförbättring som löv och flis.

Kampanjen ska pågå minst två år (till årsmötet 2025) för att sedan utvärderas.

#halveratorven

Kategorier
Stugföreningar

Ellevios orättvisa priser

I början av året skrev Stockholms Koloniträdgårdar ett öppet brev till Ellevios styrelse angående deras chockhöjning på 200% av det elabonnemang som en stugkolonist har. Vi anser att det märkligt att den som använder väldigt lite el, och endast under sommarhalvåret, ska betala lika mycket för ett abonnemang som den som bor i en stor villa året runt. Vi påpekade också att Eon valt en annan väg och infört en särskild tariff för den lilla brukaren samt att Energimarknadsinspektionen sagt att det inte finns något som hindrar Ellevio från att göra samma sak.

Vi sitter fast i ett bolags monopol-klor, vi kan inte välja en annan nätägare. Den som äger våra nät, Ellevio, skriver nu i sitt svarsbrev till oss att deras priser är rättvisa och väl speglar de kostnader som de olika kundkategorierna ger upphov till i elnätet. Att Eon valt att ge den lilla konsumenten ett abonnemang med lägre fast kostnad kunde de inte kommentera. Deras utgångspunkt är att Ellevio inte gör skillnad på kunder med liten förbrukning och de som har en högre förbrukning eftersom den största delen av den fasta elnätskostnaden ändå är densamma. “Ingen kundkategori ska subventionera andra gruppers behov” stod det i svarsbrevet.

Vi blev inte förvånade. De kan ju göra som de vill. Men med tanke på att de har monopol och vi inte kan välja bort dem borde även Ellevio insett att en höjning på 200% är osmakligt. Och med tanke på att det endast rör sig om kolonister som inte ens utgör en procent av alla deras kunder så hade ett tillmötesgående kunnat ge dem lite så kallad “goodwill”. Och detta till en kostnad som förmodligen knappt märkts för företaget.

Att välja att belöna den som använder lite el hade kunnat användas i syfte att visa Ellevios medvetenhet om vikten av att spara energi. 

Istället har Ellevio seglat upp som ett av de mest illa omtyckta företagen just nu bland våra medlemmar.

Det är många som är arga och flera som själva anmält detta agerande till Energimarknadsinspektionen. Vi kommer därför att kalla till ett möte för de kolonister som samlat på sig egen information och själva agerat så att vi kan byta kunskap och prata taktik och strategi tillsammans. Är du en av dem som själv agerat och därmed har konkret information eller kanske sitter på kontakter till media blir vi glada om du hör av dig: info@sthlmkoloni.se

Kategorier
Stugföreningar

Öppet brev till Ellevio om ny tariff för kolonistugor

Till Ellevio (via Annika Liedgren)

Johan Lindehag, vd
David Bjurhall, ansvarig för reglering
Henrik Bergström, ansvarig för samhällskontakter
Kristofer Fröjd, ansvarig för strategi och affärsutveckling
Anna Lidberg, kommunikationschef

cc Energimarknadsinspektionen

 

Energimarknadsinspektionens beslut angående icke-diskriminering tolkas olika av Ellevio och Eon

Ellevio har fattat beslut att slå ihop två kundkategorier till en. Den ena kategorin är alla de som har en kolonistuga i Stockholm, en stuga som aldrig får vara större än 26 kvm (i vissa koloniområden går gränsen vid 14 kvm) och där man endast får bo under sommarhalvåret. Den andra kategorin är alla andra villor och fritidshus. Det vill säga hus där du ofta har stor elkonsumtion och möjlighet att bo permanent.

Vi har frågat Ellevio via kundtjänst varför de tagit bort den tariff som tidigare använts för dessa små stugor som ofta inte har en högre anslutning än 16 A. Svaret är att det beror på ett beslut som fattats av Energimarknadsinspektionen. “Nätföretaget får inte gynna en kundkategori på bekostnad av en annan. Att avgifterna ska vara icke-diskriminerande innebär att nätföretaget inte får gynna en kund inom en kundkategori framför någon annan inom samma kundkategori. Likadana kunder ska ha likadana avgifter.” Men är verkligen den som bor i en liten kolonistuga och kanske konsumerar mellan 500 och 2000 kWh/året samma kundkategori som den som bor i en stor villa i Enskede året om?

Samtidigt har Eon, den andra stora elleverantören i vår region fattat ett helt annat beslut, de har en särskild tariff för den lilla konsumenten, den som inte har mer än 16 A och inte konsumerar mer än 8000 kWh om året. Den lilla konsumenten kan också vara en kategori. Enligt information till en av våra medlemmar från Energimarknadsinspektionen finns det inget som hindrar att Ellevio skulle göra något liknande. Till exempel skapa en tariff för kolonistugeägare eller koloniområden, så länge alla inom den kategorin och tariffen behandlas lika.

Vi anser att det diskriminerar våra medlemmar om de ska betala samma tariff som den som bor i en villa och utgör stor belastning på vårt elnät och konsumtion.

I kolonistugorna körs inga tvätt- eller diskmaskiner, konsumtionen ligger långt under 8000 kWh/året. Att då höja månadsavgiften med 200% från 105 kronor till 310 kronor för det abonnemang som tidigare kallades Bas och påstå att höjningen delvis kompenseras av att den rörliga avgiften blir några ören billigare är märkligt, för att inte säga magstarkt. En tariff baserad på konsumtion som den Eon har infört innebär dessutom ett positivt incitament att hålla sin elförbrukning låg och det är något vi alla behöver göra idag.

Det är alltså fullt möjligt för Ellevio att ändra sitt beslut och införa en tariff liknande den Eon har. Om ni inte gör detta vill vi ha ett svar som förklarar varför ni har gjort detta aktiva val att höja avgiften för våra medlemmar med 200%. Stockholms koloniträdgårdar representerar 7000 kolonister i Stockholm stad varav ungefär hälften har stugor med el. Vi förväntar oss att ni agerar.

 

Katja Jassey, ordförande Stockholms Koloniträdgårdar

 

Kategorier
Miljö Utbildning

Nyinvigning av Kolonisternas hus

Nu är Kolonisternas hus invigt på nytt. Det skedde söndagen 13 november. Kolonister från många av stadens föreningar var där, gick runt i huset, fikade och tog del av prisutdelningen i årets fototävling. Se alla vinnarbilderna här! Stort tack till våra sponsorer Skånefrö  som skänkte biokol och Bokförlaget Langenskiöld  som skänkte Trädgårdsboken om Jord till pristagarna i årets fototävling.

Alla bilderna från årets och förra årets fototävling finns nu upphängda i det nya matrummet. På så sätt blir det en liten utställning om vårt gemensamma miljöarbete. Förhoppningsvis får vi utöka utställningen med nya bilder 2023.

Många passade också på att hämta Stockholms Koloniträdgårdars nya affisch till sin förening. Det gjorde medlemmar från Johannelund, Råcksta, Solvalla, Stora Mossen, Åkeshov, Enskede gård, Årstafältet, Gubbängen, Fågelsången, Vinterviken, Stugängen, Ärvinge, Dalens koloniförening, Drevviken, Hammarbyhöjden, Pungpinan, Skarpnäcks fritidsträdgårdar, Skrubba, Sundby, Barnängen, Eriksdalslunden, Södra Årstalunden, Tanto mindre, Tanto norra, Tanto södra, Zinkens odlarförening, Lilla Frescati och Söderbrunn.

Affischbild Malin Skogberg Nord

Affischen riktar sig både till våra egna medlemmar och till förbipasserande och berättar kortfattat att vi är ideella föreningar och odlar giftfritt.

Nästa tillfälle att hämta ut affisch blir nog på Fröruset (vi hoppas så klart att det blir ett sådant nästa år igen)  och på årsmötet i vår. Den som besöker huset kan hämta på kontoret och pricka av sig på listan som ligger vid affischerna.

Stockholms koloniträdgårdars ordförande Katja Jassey tog emot besökarna i ett nyrenoverat och festpyntat Kolonisternas hus. Foto Agneta Bergström

Alla medlemsföreningar kan utan kostnad låna lokal i Kolonisternas hus. Andra organisationer som arbetar med frågor närliggande våra är välkomna att hyra det. Huset har ett större mötesrum och flera mindre.

Kategorier
Miljö

Forskare studerar näringsflöden i Johannelund

Under sommaren har forskare från Linköpings universitet och University of Leeds besökt Johannelunds koloniträdgårdsförening i Bromma för att kartlägga flödet av näringsämnen. Hur mycket tillförs med gödsel och hur mycket förs bort i form av skörd? Forskare och studenter har varit på plats och intervjuat kolonister om vad de odlar och hur de gödslar. De har också tagit jordprover som ska analyseras.

Forskningsledaren Geneviève Metson poängterar att man inte vet säkert om det läcker näring från koloniområden, men att man ändå kan säga att det finns en risk att det gör det och att det går att minska den risken. Utifrån sin forskning i bland annat koloniträdgårdar i Linköping vet hon till exempel att det är vanligt att vi odlare tillför mer näring än vad som behövs för den skörd vi får ut.

– Men det här varierar väldigt mycket så det går absolut inte att säga man bara ska gödsla mindre i största allmänhet, säger hon.

Geneviève Metson, Linköpings universitet, leder studien i Johannelunds koloniträdgårdsförening. Foto Agneta Bergström
Doktoranden Harrie Mort från Leeds universitet i Storbritannien tar jordprover i Johannelund. Foto Geneviève Metson

Näringsläckage från jordbruket och reningsverk och de negativa effekterna på hav och sjöar är väl kända. Till exempel ökad algblomning, igenväxning, döda bottnar och obalans mellan olika arter. Genevièves och hennes kollegors forskning handlar bland annat om att kartlägga näringsflöden i koloniträdgårdar och andra stadsodlingar. Målet är också att utveckla sätt att hantera jorden på bästa möjliga sätt för att minska risken för läckage.

– Vi vet att koloniträdgårdar bidrar med mycket som är bra för miljön och hur människor mår. Sedan kan det finnas saker man kan göra bättre. Målet med min forskning är att hitta sätt att förbättra den miljömässiga hållbarheten och de positiva effekterna av koloniodlingar ännu mer, säger Geneviève.

Studien i Johannelund startades efter att Stockholms koloniträdgårdars ordförande Katja Jassey, av en slump, hittat uppgifter om mätningar som gjorts av Stockholm stad. Mätningarna visade att delar av Ulvsundasjön i närheten av koloniområdet i Johannelund har förhöjda halter av bland annat fosfor men även koppar, bly och kadmium. När det gäller fosforn misstänkte man att den delvis kan komma från koloniområdet.

– Min första reaktion var att det kan väl inte vara möjligt att koloniodlingar kan orsaka så mycket näringsläckage. Jag kontaktade därför Ulf Nilsson, hortonom på Koloniträdgårdsförbundet, för att höra vad han trodde om saken, berättar Katja.

Ulf kände till att det pågick en studie om näringsflöden i koloniträdgårdar i Linköping. Han hörde därför av sig till Geneviève Metson. Resultatet blev att en studie inleddes även i Johannelund som under sommaren fått besök av Geneviève och hennes kollegor Carolina Rodriguez och Harrie Mort.

För Johannelunds koloniträdgårdsförening var det självklart att ställa upp i undersökningen och släppa in forskarna i odlingarna.

– Det är jätteviktigt för oss att få veta om det läcker näring från våra odlingar och vi i styrelsen tycker att det här är en fantastisk möjlighet att få reda på mer, säger Helena Johansson som är sekreterare i Johannelund.

Hon berättar att forskarna har kommit när föreningen haft städdagar och då och då under sommaren och hört sig för om att få göra intervjuer med odlarna. Reaktionerna från medlemmarna har bara varit positiva.

Vad kan vi odlare göra för att minska risken för näringsläckage?

– Vintern är den kritiska tiden. Då är odlarna inte på plats och jorden ligger bar så att regn och snösmältning kan föra bort näringsämnen. Därför är det alltid bra om man kan täcka jorden på något sätt under vintern, berättar Geneviève Metson, vars specialitet är näringsflöden i stadsnära odlingar.

Hon framhåller att än så länge vet vi inte säkert hur vi kolonister smartast minskar risken för näringsläckage och att det är något hon vill studera mer och testa tillsammans med oss odlare.

Ett sätt kan vara att så in gröngödslingsväxter efter att man skördat. Till exempel någon lämplig ärtväxt eller honungsfacelia. Då kan de ta upp tillgänglig näring ur jorden och binda den. Sedan kan man klippa och mylla ner växtdelarna i jorden på våren.

– Man kan också fundera på hur skörden blev och hur mycket man gödslat. Om skörden blev bra i år kan du kanske testa att gödsla lite mindre i en del av odlingen nästa år och se om det fortfarande växer lika bra, tipsar Geneviève.

Agneta Bergström, Miljökommittén

Hjälp forskarna genom att fylla i en kort enkät!

Enkäten ingår i en större kartläggning av näringsflöden i koloniträdgårdar. Du kan hjälpa till genom att svara på några frågor om hur du odlar och gödslar. Målet är att ta reda på om och hur vi kan minska risken för näringsläckage från våra odlingar. Enkäten är öppen till den 1 november.

Länk till enkäten: https://forms.office.com/r/Dk9tGnkmcF

Kategorier
Miljö

Pyralidfrågan i riksdagsvalet

Riksdagspartierna fick tre frågor om pyralider och fritidsodling inför valet. Sex partier: MP, SD, KD, M, S och C besvarade enkäten. V och L svarade inte på våra frågor. Det var endast Miljöpartiet som svarade att de skulle verka för ett förbud.

Klopyralid utgör idag ett (1) av 57 verksamma ämnen i ogräsmedel som används inom jordbruket och ändå verkar de andra partierna tro att vår jordbruksproduktion står och faller med pyralider (Centern skulle tänka på saken). Vi undrar också hur de kan tro att det skulle hjälpa om pyralider används på “rätt sätt”. För när de används så innebär det att giftet finns där, i jorden, i skörden, i gödseln. 

Samtidigt säger nästan alla partier att fritidsodlingen har potential att bidra till ökad produktion av livsmedel. Dilemmat här är att just inom fritidsodlingen används restprodukter från jordbruket i form av gödsel. Vi ingår i samma kretslopp.

Läs alla svaren på kampanjsidan pyralidstopp.nu