Stockholms Koloniträdgårdar
Irene Nilsson, Skansenkolonist, berättar om hur kolonilivet skiljer sig mellan stugorna från 1920- och 1940-talet.
Den 7 september firar vi 100 år i Kolonisternas Hus. Ulrika Flodin Furås berättar ännu mer om koloniträdgårdarnas och stadsodlingens historia.
Dagen är fylld med jordmakeri, odlingslottswok, brödbak, musikalisk underhållning och vi avslutar med en chill bar.
Kolonisternas hus ligger på Hornsbergs strand 20 i Stadshagen.
Drop-in från 10.45. Vid välkomstbordet vid grinden delar vi ut gratisbiljetter till inomhus-programmen. Där är det begränsat med plats.
11.00– 11.30 11-kaffe och äppelkaka med Skansenkolonisterna (Christina Tillö, Hammarbyhöjdens fritidsträdgårdar, Lena Gunnarsson, Årstafältet och Irene Remmel, Drevvikens fritidsträdgårdar) som berättar om hur det var att vara kolonist på 1920-talet och 1940-talet. I köket.
11.00– 11.30 Möt Jordmakarna som visar Kompostlimpan och berättar hur de kan stödja din förening. Se jordens mikroliv i mikroskop! Med Halvera Torven.
11.30– 12.00 11-kaffe och äppelkaka med Skansenkolonisterna (Christina Tillö, Hammarbyhöjdens fritidsträdgårdar, Lena Gunnarsson, Årstafältet och Irene Remmel, Drevvikens fritidsträdgårdar) som berättar om hur det var att vara kolonist på 1920-talet och 1940-talet. I köket.
11.30 -12.00 Gröngödsling med Ulf Nilsson, odlingsrådgivare på Koloniträdgårdsförbundet. Tips till dig som vill ha en rik och levande jord, vi delar även ut fröer som present.
12.00 Lunchservering öppnar. Fahyma Alnablsi och Aisha Mohamed, från Tensta fritidsträdgårdar genom Tensta konsthall, har förberett sambusa och piroger. Tao Laitho Karlsson, Drevvikens fritidsträdgårdar, har lagat vårrullar. (Allt vegetariskt eller veganskt). Vi bjuder!
12.30– 13.00 Woka med Tao. Sugen på en snabb lunch på odlingslotten? Tao Laitho Karlsson, Drevvikens fritidsträdgårdar, visar hur du enkelt kan laga något och ger recept på sin godaste wok-sås.
13.00– 14.00 Koloniträdgårdarnas och stadsodlingens historia med Ulrika Flodin Furås, redaktör för Koloniträdgårdsförbundets tidning och författare till flera böcker i ämnet. I Stora rummet.
13.00 Guidad tur i Karlbergs-Bro Koloniförening. Föreningen grundades år 1909. 2017 utökades området med nya stugor ritade av studenter vid KTH. Samling vid grinden.
14.00 – 14.30 Gröngödsling med Ulf Nilsson, odlingsrådgivare på Koloniträdgårdsförbundet. Tips till dig som vill ha en rik och levande jord, vi delar även ut fröer som present.
14.00 – 14.30 Eritreansk kaffeceremoni med Zaid Goitom, Igelbäckens fritidsträdgårdar.
14.00– 14.30 Eftermiddagskaffe med Skansenkolonisterna (Christina Tillö, Hammarbyhöjdens fritidsträdgårdar, Lena Gunnarsson, Årstafältet och Irene Remmel, Drevvikens fritidsträdgårdar) som berättar om hur det var att vara kolonist på 1920-talet och 1940-talet. I köket.
14.30– 15.00 Möt Jordmakarna som visar Kompostlimpan och berättar hur de kan stödja din förening. Se jordens mikroliv i mikroskop! Med Halvera Torven.
15.00– 16.00 80-talet var Stockholmskolonisternas bästa tid – kan vi få ett nytt gulddecennium på 20-talet? Samtal med Mats Hulth som var finansborgarråd när nya områden anlades och nuvarande trafikborgarråd Lars Strömgren.
16.00 Musik och trädgårdsbar med potatis från grillen och nybakat bröd. Sharmin Dosky, Pungpinans fritidsträdgårdar, bakar bröd på plats. Vi avslutar dagen och chillar.
Trubaduren SuburbanJosé (Snösätra södra) sjunger om kärlek, känslor och blommor.
Les Sör Flör. Finskt, franskt och smäktande om kärlek och kompost. Aina Bigestans dragspel, Lily Bigestans (Årstaliden) sång.
Hela dagen: tipsrunda med priser och möjlighet att se det fina koloniområdet Karlbergs-Bro.
Maj-Len Komi, från Råcksta fritidsträdgårdar, berättar hur hon gör en lasagnekompost. Ett snabbt sätt att bryta ner trädgårdsavfall till jord.
Föreningen har i år köpt frö från Olssons fröer efter rådgivning från deras sakkunniga. Det här är de sorter de har valt. Läs t ex om luddvicker som går bra att så i augusti och september.
Honungsört
En snabb fånggröda som kan fånga upp eventuellt kväveläckage och sedan myllas ner. Den växer fort och ger oss grönmassa. Fånggrödor är mycket lämpliga att så efter potatisen är upptagen till exempel så att inte jorden ligger bar. Ett exempel kan vara att när du tar upp potatisen i juli sår du gröngödsling som du sedan myllar ner i november när du kan sätta vitlök i samma bädd. Honungsörten tål inte att man klipper ner den, så låt den blomma.
Blodklöver
Detta är en kvävefixerare, dvs den fångar in det kväve som finns i luften och drar ner det i jorden och gödslar bädden på så sätt. Kan med fördel användas för att förbereda en bädd inför senare plantering (t ex om du vill odla salladskål eller rättika kan du förodla dessa i slutet av juli och sätta ut i augusti efter det att du myllat ner blodklövern). Den är dessutom väldigt vacker tillsammans med honungsörten och kan alltså användas tillsammans, både för att hålla fast kvävet i jorden och för att gödsla jorden i väntan på nästa gröda. Blodklövern kan också vara känslig för nedklippning så låt den blomma.
Blodklöver. Josep Gesti, CC BY-SA 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0, via Wikimedia Commons
Perserklöver och subklöver
Rekommenderades som bottengrödor. Det vill säga det går att så in dem mellan grönsakerna och slå av dem upp till tre gånger på en säsong. Men då måste de slås av innan de går i blom. Det är inte helt lätt med tanke på hur ljuvligt perserklövern doftar.
Så bottengrödan när huvudgrödan hunnit etablera sig så att den inte tar över. Det du slår av kan du med fördel lägga ut som täcke även på andra ställen.
Rådgivaren på Olssons fröer berättade att hon fått mycket bättre jordstruktur i sitt sparrisland där hon odlat perserklöver så de går fint att så in även bland fleråriga grönsaker. Som regel odlas bara en sort som bottengröda, välj alltså perser- eller subklöver, inte båda två i samma bädd. Majs och högväxande bönor är två grödor som gillar en bottengröda. De är också kvävefixerande.
Luddvicker
Den stora grönmasseproducenten. Förutom att den är kvävefixerande så bildar den stora mängder grönt som kan användas på olika sätt. Här föreslogs att så i augusti/september och hoppas på övervintring (går bra i Skåne och kanske hos oss också) då den ger massor av grönt tidigt på våren och ett så kallat gott “förfruktsvärde”. Det betyder att den ger kväve till nästkommande gröda. Den tål någon avslagning i ett tidigt skede.
Luddvicker. Robert Flogaus-Faust, CC BY 4.0 https://creativecommons.org/licenses/by/4.0, via Wikimedia Commons
Två-åriga gröngödslare
Till vårt försök att skapa mer permanenta gröngödslingsbäddar på vår brukaravtalsyta har vi valt två stycken två-åriga växter. Gul sötväppling som är en ärtväxt med djupa rötter och därför tål torka bra. En stor favorit bland nektarsökande insekter som bin. Den kan blomma redan första året. Tillsammans med sötväpplingen sår vi cikoria som även den får en djup pålrot men bildar endast bladrosett första året. Rådgivaren på Olssons fröer talade sig varm för dessa två tillsammans och med tanke på deras djupa rötter och att de därför kan tåla torka verkar det som en bra kombination att förbereda en bädd på den kompakta lerjorden.
För pollinerare och andra nyttoinsekter
Om du har ett land, en pallkrage eller annan yta går det bra att så in en blandning av alla dessa, dels håller du jorden täckt och tillför kväve och grönmassa och dels gör du pollinerare en tjänst genom att duka ett vackert bord. En liten bukett perserklöver på frukostbrickan är inte heller dumt – något mer väldoftande är svårt att hitta i ett grönsaksland!
Bonusinfo om bottengrödor
Enligt ett finskt forskningsprojekt (RaHa) kan bottengrödor göra följande:
1. Samla lösligt kväve ur marken
2. Binda kväve ur luften (baljväxter)
3. Upprätthålla markstrukturen
4. Öka mullhalten i marken
5. Konkurrera med ogräset
6. Öka mikrobernas aktivitet i marken
7. Minska trycket från växtsjukdomar och skadedjur
8. Göra marken lättare att bearbeta
9. Öka växttäcket vintertid
Läs gärna i Koloniträdgårdsförbundets serie Lätt om odling https://koloni.org/wp-content/uploads/2024/02/LOO_nr21_grongodsling_webb.pdf en bra sammanfattning av hur och varför vi kan använda oss av gröngödsling i våra odlingar.
Här är en länk till Jordbruksverkets skrift om gröngödsling i ekologisk odling för den som verkligen vill göra en djupdykning http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/p8_10.pdf
Kampanjen Halvera torven handlar om att minska vår användning av köpejord, som mest består av torv.
Kompostjord är en viktig ingrediens i många jordrecept, men vem vill ha med ogräsfrön i den nya jorden. Dödar Lena Israelsson, trädgårdsjournalist, myten om ögräsförbudet i komposten?
Nu firar Stockholms Koloniträdgårdar hundra år och vi tittar tillbaka på historien. Mycket intressant finns i vårt egna arkiv i Kolonisternas hus. Lennart Arkelid och Ingvar Högström har tillsammans med Michele Micheletti utforskat det. Lennart och Ingvar har gått igenom de dokument i vårt arkiv som rör föreningens kommunikation med staden.
– Vi hittade inga handlingar före 1960, berättar de. Det vi har gjort är att sortera materialet i mappar. Vi har lagt ett par arbetsdagar. Det stora jobbet med arkivet har Michele gjort.
Lennart har varit kolonist sedan 1972, först i Söderbrunn och sedan i Skarpnäck och Ingvar har haft sin stuga i Skarpnäck sedan 1977. De har båda länge varit aktiva i vår rörelse, både som styrelseledamöter i FSSK och med andra uppdrag.
Från 60- och 70-talet finns handlingar bevarade, men det är på 80-talet som det brakar loss. Då blir samarbetet med staden organiserat och man har regelbundna möten. 1985 kan sägas vara ett märkesår. Då skrevs avtal om ett hembudssystem, det vi kallar särskilt hembud, vilket betyder att kolonistugor inte säljs på den fria marknaden. Föreningarna har utbildade värderare som med hjälp av mallar kommer fram till värdet när en stuga ska säljas. Idén om hembud, systemet som vi med rätta är så stolta över i Stockholm, kom från politikerna, det var inte i första hand kolonisterna som var drivande. På 80-talet togs frågan upp på en kongress i Koloniträdgårdsförbundet, men den dog för frågan riskerade att spräcka förbundet. Runt 1985 skapades också flera nya odlingslottsområden.
– Det var mycket stuns under 80-talet. På den tiden fanns generösa föreningsbidrag också. Borgarrådet Mats Hulth och andra politiker var engagerade för kolonifrågan, berättar de.
1984 kom den ”den gröna boken” Leve Koloniträdgården: bevara, vårda, förnya : råd, anvisningar och rekommendationer för koloniträdgårdsverksamhet i Stockholm ut. Ingvar och Lennart önskar verkligen att den skulle komma i ny upplaga, men det har inte hänt ännu. På nittiotalet blev samarbetet mindre intensivt, men Forum för koloniträdgårdar skapades då. Efter 2010 går kontakterna ner och det finns inte mycket att se.
– Åttiotalet var absolut höjdpunkten. På nittiotalet skapades stadsdelsnämnderna och ansvaret för kolonifrågor lades på parkingenjörer i stadsdelarna, innan dess fanns personer som arbetade heltid med kolonifrågor i staden. Så decentraliseringen av förvaltningen har inte gynnat oss, säger Lennart och Ingvar. 2010 skrevs nya avtal, där står att Forum ska finnas. Det var meningen att i Forum skulle parkingenjörer, kolonister och politiker mötas, men det var sällan politiker var där.
Med historien i ryggen, vad är viktigt inför framtiden?
– Hembudet är viktigt att bevara. Vi vill att koloniområden ska vara tillgängliga för vem som helst, då är hembud en förutsättning, är Lennart Arkelids svar.
– En av de viktigaste uppgifterna för kolonirörelsen är att få fram flera lotter, säger Ingvar Högström.
Intervju juni 2024, Katrin Holmberg