Författare: Stockholms Kolonitradgardar

I början av juli samlades växtprover och gödsel in på Pungpinans fritidsträdgårdar och Årstafältets koloniområde. Proverna skickades av FOR till laboratorium i Holland och nu har svaren kommit.

Växterna hade redan talat sitt tydliga språk och att Pungpinan hade större skador bekräftades av proverna. Mycket höga nivåer av klopyralid 466 µg/kg och dessutom hittades picloram i hästgödseln. Det gick även att mäta halten av klopyralid i växtproverna (105 µg/kg i blad och 109 µg/kg i frukt). Fårgödslet som använts på Årstafältet hade lägre halt klopyralid (9,4 µg/kg) men tyvärr även aminopyralid 17 µg/kg.

Det allvarliga med aminopyralid och picloram är att nedbrytningstiden är lång. Det kan i värsta fall ta år innan de försvunnit. Värme, fukt och en levande jord med mycket jordbakterier skyndar på processen. Vi har idag även kunnat konstatera att mängden klopyralid som fanns i hästgödseln inte bara hämmat tillväxten utan även skadat vissa grödor så att de inte kunnat ge någon frukt alls. Små förkrympta bondbönor där baljorna är helt tomma.

Då hästarna stod på torv vet vi att gifterna kommit genom det de ätit. Gifterna kan passera genom en kropp utan att brytas ned, det är först när de kommer i kontakt med jordbakterier som den processen påbörjas. I konventionell odling av spannmål, majs och sockerbetor är det vanligt att dessa ogräsbekämpningsmedel används.

Vi kan inte längre rekommendera att våra föreningar tar hem stora lass stallgödsel utan att först kontrollera vad djuren ätit eller göra en provodling. En provodling gör du lättast genom att blanda gödsel med jord och så bondbönor, de kommer att få skruvade och ihopvikta blad väldigt tidigt om det finns gifter i gödslet. Det är en märklig situation att befinna sig i för en organisation som står för ekologisk odling och alltid rekommenderat naturgödsel tidigare.

På Pungpinan pågår just nu ett eget försök med att påskynda nedbrytningsprocessen genom att tillföra en mängd aktiva jordmikrober. De kommer att provodla bondbönor med några veckors mellanrum.

Att behöva ta alla dessa försiktighetsåtgärder som odlare är orimligt. Stockholms koloniträdgårdar ställer sig därför bakom Fritidsodlarnas Riksorganisation i deras arbete att få upp frågan till EU och vårt eget jordbruksdepartement. Hur vi alla kan hjälpas åt att arbeta för ett pyralidstopp kommer vi få anledning att diskutera vidare under det här året. För ett stopp är vad som krävs innan de här gifterna har sipprat in i hela systemet.