Här får du tips på hur du kan göra näringsvatten, jordförbättra och skapa egen jord!
Att göra egen jord och näring har många fördelar:
– Ingen risk för rester av bekämpningsmedel.
– Färre transporter.
– Du sparar pengar.
– Minskad användning av torv – torvbrytning bidrar till växthuseffekten och förstör våtmarker.
Gör flytande näring & näringsvattna
Inget är enklare än att vattna med flytande näring. Genom att använda ditt eget kiss och ogräs kommer du långt.
Guldvatten: Kiss är ett perfekt flytande gödselmedel – gratis, med bra näringsbalans och alltid tillgängligt. Du kan antingen blanda 1 del urin och 9 delar vatten och gödsla då och då. Eller så kan du göra en svagare lösning med 1 del urin till 100 delar vatten och använda varje gång du vattnar.
Många är oroliga för att läkemedel som hamnar i urinet kan vara skadligt. I de allra flesta fall är det ingen fara och eventuella rester av läkemedel bryts ner i jorden. Vill man vara extra försiktig kan man undvika att använda urin om man äter penicillin eller cytostatika (cellgifter).
Nässelvatten: På våren och försommaren innehåller brännässlor väldigt mycket kväve och är perfekta till gödselvatten.
Ogräsvatten: Visste du att det går utmärkt att göra gödselvatten av ogräs? Under högsommaren innehåller näringsvatten gjort på blandade ogräs mer kväve än nässelvatten.
Vallört och åkerfräken: Dessa har högst kväveinnehåll på sommaren. Använd dem gärna i ett blandat ogräsvatten.
Gör så här:
1. Fyll en hink med växtdelar och häll på vatten. Ungefär 1 kilo växter till 10 delar vatten är lagom.
2. Lägg på ett lock och låt stå cirka 5 dagar. Rör om några gånger.
3. Vattna på en gång. Bara vårens nässelvatten är så starkt att det behöver spädas. Blanda med hälften vatten.
4. Även de rötade växtdelarna innehåller massor av näring. De kan myllas ner i odlingen eller läggas i komposten.
Tips! Om du lägger växtdelarna i en nätkasse eller liknande är det lätt att skilja växterna från vattnet.
Läs mer om gödselvatten i journalisten och kolonisten Lena Israelssons blogg
Täckodla
Genom att täcka jorden med växtrester tillför du näring och mullämnen. På köpet bevaras fukten i jorden och det blir mindre ogräs.
Gör så här: Du kan använda gräsklipp, skörderester, löv, teblad och kaffesump. Ja, i stort sett alla växter kan användas, även ogräs och blad från kirskål och lupiner.
Färskt gräsklipp är snabbverkande och näringsrikt. Kolla med bostadsbolag och golfklubbar om du eller din förening kan få gräsklipp av dem.
Löv ger mullämnen och struktur. Eftersom de är näringsfattiga går det åt kväve när de bryts ner. För att kompensera kan man näringsvattna.
Täckmaterialet gör att värmen i jorden bevaras på hösten. På våren håller den i stället kvar kylan. Då kan man räfsa undan täcket så att solen kommer åt. Tänk också på att sniglar trivs under täcket och måste hållas efter!
Kompostera mera
Trädgårdskompost
Här kan du lägga grönsaksblast, överbliven frukt, löv, färska och torra växtdelar, kaffesump, teblad med mera. En trädgårdskompost kan göras på många sätt. Här är några exempel:
1. Enkel trädgårdskompost: Lägg materialet i en hög och låt det i stort sett sköta sig själv. Bottna eventuellt med ett lager av kvistar.
Gör så här: Varva kväverikt (grönt) trädgårdsavfall som grönsaksblast och gräsklipp med kolrikt (brunt) material som löv och torra stjälkar. 1/3 grönt och 2/3 brunt är lagom. Trampa till högen så den inte blir för luftig. Vattna om det är för torrt. Näringsvattna om högen innehåller mycket näringsfattigt (brunt) material.
2. Snabb trädgårdskompost: Använd en kompostbehållare, helst minst 1 x 1 meter. Eller gräv en grop som är ett spadtag djup. Då håller komposten fukt och värme bättre. Vid 65 grader dör ogräsfrön och skadliga organismer.
Gör så här: Varva näringsrikt grönt och näringsfattigt brunt material i tunna lager av. Trampa gärna till och vattna mellan lagren. Täck med en matta eller presenning för att bevara värme och fukt och motverka urlakning av näring. Näringsvattna vid behov.
3. Förbättrad gallerkompost: De glesa galler som ofta används till komposter är inte bra. Komposten blir för liten och torr för att nedbrytningen ska ta fart. Lägger man dessutom i kvistar blir det ännu värre.
Gör så här: Täck sidorna med plast, markduk eller något annat material. Klipp ner växtmaterialet ordentligt och vattna vid behov. Gräver du en grop ett spadtag djupt under komposten så blir den större, håller fukten bättre och maskar kommer lättare in.
Kickstarta komposten! Genom att tillföra lite gammal kompost eller näringsvattna kommer komposteringen i gång snabbare.
Här kan du läsa mer om trädgårdskompost i Lätt om odling från Koloniträdgårdsförbundet
Lövkompost
Löv ger en näringsfattig och mullrik jord med bra konsistens. Förutom att användas direkt i odlingarna kan den användas till planteringsjord och såjord i krukor. På så vis kan lövkompost ersätta påsjord som baseras på torv.
Gör så här: Samla löv på marken, i en grop, pallkrage eller i ett kompostkärl med öppen botten. Alla sorters löv, även eklöv kan användas.
Varva gärna med fallfrukt som lockar till sig mask. Du kan också blanda i gräsklipp eller vattna med näringsvatten och blanda i en hink med jord. Detta påskyndar nedbrytningen. Vattna om löven är torra. Trampa till löven och täck över med brädor, så att löven pressas samman.
Här finns tips från trädgårdsmästaren John Taylor
Här skriver Lena Israelsson om hur Roger Nyström i Arninge gör och använder lövmull
Kompostera matrester
Varmkompost: I en sluten behållare kan man förutom trädgårdsavfall lägga i tillagade matrester, kött och ägg. Dessa rester är näringsrika, men får absolut inte läggas i en öppen trädgårdskompost eftersom de kan locka råttor och andra djur.
Bokashi: Matrester kan brytas ner med hjälp av så kallade effektiva mikroorganismer, EM. Det fungerar ungefär som mjölksyrning.
Gör så här: Lägg matresterna i en lufttät hink med lock. Tillsätt mikroorganismerna som spray eller strö. Hinken ska stå i rumstemperatur för att nedbrytningen ska fungera.
När hinken är full ska den stå och mogna i minst två veckor. Sedan blandas innehållet med jord. Blanda noga så att minsta bit blir jordig. Då omvandlas bokashin snabbt till mull. På sommaren tar det några veckor, är det kallare tar det längre tid.
Jordfabrik. Du kan göra en jordfabrik i en tillsluten hink eller tunna som är försedd med mindre lufthål. Då kan inga skadedjur komma in. Blanda hälften bokashi och hälften jord. Använd gärna ”fuljord”, det vill säga gammal krukjord. Du kan också använda mogen kompost eller vanlig trädgårdsjord.
Näringsvatten på köpet. Medan hinken fylls på och står och mognar bildas lakvatten som används till näringsvatten. Det är starkt och späds med vatten i proportion 1:100. Det finns bokashihinkar med tappkran men det går att hälla av lakvattnet från en vanlig hink.
Varning! Gräv aldrig ner bokashi direkt i jorden – det lockar råttor!
Här kan du läsa mer om bokashi: www.bokashi.se
Obs! Det krävs tillstånd för att kompostera matrester i Stockholm!
Fler sätt att jordförbättra
Kvistar & flis: Små kvistar kan läggas under bärbuskarna så bryts de ner så småningom. Dessutom skapar du boplatser och gynnar våra hjälpredor småkrypen.
Kvistar och tunnare grenar kan också malas till flis i en kompostkvarn/flismaskin. Flis är näringsfattigt och kolrikt. Det är ett jättebra täckmaterial till gångar. När det börjar brytas ner kan du räfsa in det i odlingsbäddarna. Du kan också lägga det i komposten och vattna med näringsvatten för att få fart på nedbrytningen.
Flis av grenar från julgranar och andra barrväxter är perfekt att använda som täckmaterial kring blåbärsbuskar och andra växter som behöver odlas i kemiskt sur jord för att må bra.
Kanske är en kompostkvarn/flismaskin något som din förening kan äga gemensamt?
Gröngödsling: Honungsfacelia, bovete, solros, blodklöver och vitklöver är bra gröngödslingsväxter. Växternas rötter fångar upp näring och luckrar jorden.
Gör så här: Odla gärna gröngödslingsväxter på tomma ytor eller efter skörd. Växtdelarna används till täckodling eller blandas ner i jorden. Klipper du ner växterna innan de sätter frö återkommer de inte nästa år. Men då går du och humlorna miste om blommorna. Småplantor är lätta att dra upp.
Biokol: Organiskt material som omvandlats till kol kallas biokol. Den har en unik struktur som håller kvar fukt och näringsämnen så att dessa inte lakas ur jorden.
Gör så här: Biokol innehåller ingen näring utan laddas genom att blandas med urin eller näringsvatten. När biokolet fått suga åt sig näring blandas det ner i jorden.
Biokol kan stanna kvar i jorden under tusentals år. Det kan därför fungera som en kolsänka och motverka växthuseffekten. Läs mer om biokol!